Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Isländska ättsagor
- Ur Nials saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ändock kunde Gunnar fara vart han ville. Ingen vågade
sig på honom. Men i hemlighet vaktade hans fiender på ett
tillfälle att överfalla honom på hans gård. De voro fyrtio
samman i förbund mot honom.
En man vid namn Mård skulle hålla utkik och underrätta,
när det var lägligast att anfalla Gunnar.
*
På hösten sände Mård bud till de andra, att nu var Gunnar
ensam hemma, medan allt hans folk slutade höslåttern
ute på öarna.
Då träffades en afton alla, som ämnade taga Gunnars liv.
De rådslogo om anfallet. Mård förklarade, att man icke
kunde överrumpla Gunnar, om man ej först finge tag i
bonden Torkel från Lidarändes granngård och tvunge honom
att fara med. Han skulle först smyga sig ensam fram till
gården och locka bort Gunnars trogna hund Såm.
Några män sändes att hämta Torkel. Han greps och fick
välja emellan att dräpas eller skaffa undan hunden. Som
han helst ville bärga livet, for han med dem.
En inhägnad väg förde ned till Lidarände gård, och i den
stannade flocken, medan Torkel bonde gick bort till gården.
Hunden låg uppe vid husen. Torkel lockade honom med
sig bortåt vägen. Men nu fick hunden syn på männen, sprang
upp på Torkel och bet honom i veka livet. Då sprang Anund
från Trollaskog fram och högg hunden i huvudet med sin yxa.
Såm gav ett så väldigt tjut ifrån sig, att ingen av dem hört
dess make, och föll död ned.
Gunnar vaknade i sovrummet och sade: »Illa far man med
dig, Såm min trogne. Kanske blir det ej långt mellan oss
bägge.»
Gunnars sovhus var helt av timmer och hade tak av bräder.
Vid översta väggbjälken voro gluggar, som slötos till med
träluckor. I ett loftsrum sov Gunnar med Hallgerd och sin
moder.
Fienderna voro dock ovissa, om Gunnar var hemma, och
man menade, att någon borde först gå dit och se efter. Man
satte sig ned på marken, medan en man vid namn Torgrim
gick bort till sovhuset och kröp uppåt väggen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0189.html
