197 (Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isländska ättsagor - Ur Nials saga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en av dem, som stodo närmast: »Sprang där icke en man ut,
från taket?» — »Ingalunda», svarade en annan, »det var
Skarpheden, som kastade en brand ned på oss.» Kåre sprang, tills
han kom till en bäck. I den kastade han sig och släckte
sålunda elden. Därpå sprang han vidare till en grop och vilade
sig där.

Skarpheden sprang upp på tvärbjälken strax efter Kåre.
Men den brast under honom, och ett nytt försök att komma
upp på taket lyckades lika illa. Han sade: »Nu ser jag,
varthän det bär.» Han gick nu fram långs sidoväggen och
kom till sin broder Grim. De togo varandras händer och
trampade ned elden. Men när de kommit mitt i huset, föll
Grim död ned. Skarpheden gick då bort mot änden av
huset. Plötsligt vart där ett väldigt brak. Hela taket
ramlade ned, och mellan det och gavelväggen klämdes
Skarpheden in, så att han ej kunde röra sig.

Efter branden.

Flose och hans män stannade kvar vid brandstället, tills
det dagats. Då kom en man, som hette Germund och var
frände till Höskuld, ridande till platsen. »Väldigt stordåd
haven I här övat», sade han. »Både stordåd och illdåd skall
man kalla det», genmälde Flose. »Men därvid är nu intet att
göra.» Flose nämnde dem, som där fått sin bane. Då sade
Germund: »Död säger du den vara, som jag språkat med i
morse.» — »Vem då?» sporde Flose. »Kåre», svarade Germund.
»Hans hår och kläder voro uppbrända, och eggen av hans
svärd var blånad, men han sade, att han allt skulle härda
den i mordbrännarnes blod.» — »Ett budskap har du bringat
oss», sade Flose, »som lovar oss föga ro. Sådant blir åtalet
för denna brand, att mången därigenom torde bliva
huvudlös och andra drivas från allt sitt gods.» Han bjöd sina fränder
hem till sig och lovade, att ett och samma skulle gå över
dem alla. Därpå redo de bort.

Under följande vinter voro både Kåre och Flose, var
och en på sitt håll, verksamma för att hos öns mäktigaste
män skaffa sig bistånd på det stundande tinget. Där var
rättegången nära att vända sig till Floses fördel, då Kåre
och hans vänner överföllo sina motståndare. En hård kamp

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sfubon/1/0199.html

		Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521 / 197 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|