Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På vikingatåg - I Österväg!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fram sina tomma båtar utan måste kringgå den på land.
Konstantin uppgiver, att rus kallade den Aifor, vilket han
översätter med ett slaviskt ord, som synes betyda »den som
icke kan bära [fartyg]». Ordet Aifor har man därför antagit
vara en sammansättning av det fornsvenska ai = icke, och
adjektivet før = farbar.
Denna fors finns även omnämnd på en runsten vid Slitehamn
på Gottland, rest av tre bröder vid deras hemkomst från en
färd i österväg till minne av den fjärde brodern, som
omkommit borta i främmande land. Om deras vikingafärd
berättar nämligen inskriften: »De kommo långt till Aifur».
Ett annat minnesmärke hade de, heter det, rest över
brodern »vid Rufstain».
Rufstain är en gottländsk namnform, som betyder »den
kluvna stenen». Nu heter, märkligt nog, en av de största
stenarna i början av den farliga forsen »Rvany kamen»,
ett ryskt namn som betyder precis det samma som Rufstain;
och just här skjuter det ut ett näs, vilket synes ägnat att
bära ett dylikt minnesmärke.
När vikingarne kommit förbi Aifor, var det lätt för
dem att klara sig med nästa fors, vars namn Konstantin
återgiver med Baruforos, och vars slaviska benämning
betyder »Böljforsen». Detta namn är en omisskännelig
fornnordisk sammansättning Barufors av bara = bölja.
Den sjätte forsen kallades av rus Leanti, vilket
Konstantin återger även med ett slaviskt namn, som betyder »den
sjudande». Tanken ledes här lättast till det svenska »leende»,
som på fornsvenska hette leandi. Namnet kan ha kommit
av vattnets porlande och skummets glittrande i denna breda
och stenuppfyllda men icke just farliga fors. Eller ock är
namnet detsamma som det fornnordiska Vellandi, vilket
just betyder »kokande, sjudande». Av slaverna har det
sannolikt uttalats Vleanti, och sedan kan v ha bortfallit.
Den, som vill leta efter flera bevis för rus’ svenska ursprung,
kan finna en mängd sådana i de personnamn, som träffas på
de första bladen av Rysslands historia. Så har det ryska
Oleg uppkommit av det nordiska Helge, liksom Olga är
samma namn som vårt Helga. Igor är en förändring av det
nordiska Ingvar, och liknande är förhållandet med ett
hundratal andra ryska namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
