Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På vikingatåg - I Österväg!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ännu ett och annat spår av den svenska odlingen kan man
leta fram i det ryska språket. När ryssen i sina kyrkor beder
till Herren under namnet Gospodi, så är detta ord intet
annat än det gamla svenska husbonde. Ett ledsamt minne
har den svenska odlingen kvarlämnat i ordet knut, som
är den ryska formen för den bedrövligt ryktbara knutpiskan.
De många fornfynd av vapen och prydnader från vikingatiden,
som på senare tiden gjorts i gravhögar i Ryssland,
visa också en nära släktskap med de skandinaviska. Av
svenska runstenar har man i Ryssland funnit blott en enda.
Den anträffades år 1905 i en gravhög på ön Berezanj
utanför Dnjeprs mynning. Inskriften har tolkats sålunda: »Grani
gjorde detta kummel efter Karl, sin följeslagare.» — Men
varför hitta vi icke fler runstenar i Ryssland? Troligen
därför att svenskarne av brist på stenblock begagnade
trästockar, vilka naturligtvis under tidernas lopp ruttnat
bort. Den förut citerade araben Ibn Fahdlan[1] berättar
också något, som bestyrker detta antagande. Sin kännedom
om nordborna förvärvade han under en vistelse som sin
kalifs sändebud hos bulgarerna vid Volga. Därunder fick
han tillfälle att se »rus» komma farande utför floden och slå
läger på stranden. Han förtäljer om en nordbos begravning
bland annat: »Vid det ställe, där skeppet med liket brändes,
uppfördes ett kummel; på dess topp uppställdes en väldig
trästock, och på denna ristades den avlidne konungens namn.»
Men allt detta är nu minnen blott. Svenskarne i Ryssland
voro för få för att i längden kunna hålla sig som härskande
folk. De drunknade i det stora slaviska folkhavet, och det
Stor-Svitjod, som var islänningarnes namn på Ryssland,
skulle snart leva blott i de historiska minnenas värld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
