Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fridens budbärare i vikingarnes land
- Nordens apostel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nordens apostel.
DE FÖRR nästan okända folken uppe i höga Norden
hade blivit ett förfärligt plågoris för inbyggarne i
mellersta och södra Europa. De olyckliga människorna lågo
på knä i kyrkorna och bådo: »För nordmännens raseri bevara
oss, milde Herre Gud!» Dessa folk hade fått den kristna tron
från det romerska riket. Och det vart nu bland dem ett
allmänt hopp, att Nordens vikingar skulle bil mildare till sinnes,
om de finge höra Jesu kärleksrika ord. Det fanns ock män,
som med glädje ville offra sitt liv för hednlngarnes
omvändelse. En sådan man var Anskar.[1]
Han var född i norra Frankrike. Mycket tidigt blev han
fader- och moderlös och kom i en klosterskola för att
uppfostras. I början var han så ivrig med lekar och
självsvåldiga upptåg, att han skötte sig illa i skolan. Så fick han en
natt i drömmen se en skara sköna, vitklädda kvinnor vandra
fram på en grön äng. En av dem var skönare än alla de andra
och hade en krona på huvudet. Han förstod, att det var
Jungfru Maria. Bland de andra igenkände han sin moder.
Jublande glad ville han skynda i hennes famn. Men han kunde
icke röra sig: han satt fast i dy, och ju mer han ansträngde sig,
desto djupare sjönk han. Då började han bittert gråta. Men
Jungfru Maria talade till honom: »Vill du gärna komma till
din moder?» — »Ja», snyftade den lille. »Då måste du», sade
hon, »överge all fåfänglighet och alla barnsliga upptåg, ty
ingen, som älskar sådant, får vara i vårt sällskap.» — Från
den stunden blev Anskar ett allvarligt barn. Han slutade ej
blott med skälmstycken utan även med alla lekar, läste
flitigt och bad mycket. Lekkamraterna häpnade över hans
förvandling.
[1] Samma ord som vårt namn Oskar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0231.html
