Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urgammal lag och rätt - Torgny lagman på tinget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skötkonungs egen tid, diktade till furstens ära. Ej nog med
att Olof Skötkonungs krigiska mannamod i dem bägge
prisas, utan i det ena av dem säges uttryckligen, att han gjort
omfattande erövringar i de östra landen. Dylika
påståenden kunde ju icke framföras för åhörare, som voro
samtida med händelserna, därest de icke varit med verkliga
förhållandet överensstämmande.
På en annan punkt av Torgnys förmenta
vältalighetsprov slår det slint med vederhäftigheten, när man mot
isländaren ställer äldre norsk historieskrivning. Det är i
fråga om uppgörelsen mellan de bägge konungarne. Enligt
en äldre och vederhäftigare källa kom förlikningen till
stånd av den anledningen, att menigheten i Norge började
knota över den långvariga ofreden med Sverige, varför en
framstående islänning vid namn Hjälte i enlighet med Olof
Digres önskan begav sig till Olof Skötkonungs hov i sällskap
med den norske konungens stallare, Björn. Han tillvann sig
den svenske konungens förtroende och gunst och började
överlägga med honom om förlikning mellan furstarne. Olof
Skötkonung visade sig ej obenägen härför. Då Hjälte
föreslog honom den utvägen, att han skulle giva Olof Digre sin
dotter Ingegärd till äkta, och Ingegärd själv befanns hågad
för giftermålet, gav konungen Hjälte det svaret, att han
ville sammanträffa med Norges konung för att komma
till en fullständig uppgörelse. Fredsmötet ägde också rum
vid Göta älv, och där blev Ingegärd lovad åt Olof
Digre. Här finns alltså inte ett ord om den oresonliga
envishet, för vilken Snorre beskyller Olof Skötkonung, ej
heller omnämnes det våldsamma uppträdet på
Uppsalatinget.
Jämte dessa av äldre källor motsagda väsentliga punkter
av Snorres framställning har den nyaste forskningen
konstaterat flere felaktigheter i hans detaljuppgifler. Den svenska
konungalängd, som han låter Torgny uppräkna, är oriktig,
ja själva uppgifterna om Torgnys egen far och farfar äro
felaktiga, ty seden att uppkalla son med faders namn tillhör
en senare period i Nordens historia.
Då så många svaga punkter i Torgnys berättelse kunna
påvisas, måste man kanske såsom historiskt värdelös
förkasta hela den ståtliga scen på Uppsalatinget, som Snorre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
