Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Folkungasagan
- Magnus Erikssons lyckliga tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Magnus Erikssons lyckliga tid.
GENOM Magnus Erikssons val till Sveriges konung hade
detta land fått samma regent som Norge. Så
uppkom den första unionen, d. v. s. föreningen, mellan
de bägge rikena. Men det blev ingen verklig gemenskap
av; ty så länge konungen var omyndig, styrdes vartdera
riket av sitt råd.
Konung Magnus började sin regering med ett lyckligt
landförvärv. Danmark genomgick nu en svaghetsperiod,
under vilken en konung tog sig för att pantsätta större
delen av sitt land till grevarne av Holstein. Dessa förtryckte
folket, så att skåningarne grepo till vapen mot tyskarne.
Och eftersom deras egen konung icke kunde hjälpa dem,
bådo de Magnus att taga landskapet under sitt beskydd.
Holsteinarne funno då klokast att avstå Skåne, Halland och
Bleking till Sverige mot en ofantlig penningsumma,
motsvarande 15 millioner kronor i vårt mynt. Så var Magnus
konung över hela Skandinaviska halvön jämte Finland.
Även Magnus’ inre styrelse började väl. När han red sin
eriksgata, påbjöd han: »Till Guds och jungfru Marias ära,
för vår käre faders och våra farbröders själaro stifta vi den
lag, att ingen som av kristen man och kvinna födes må
någonsin vara träl eller trälinna eller detta namn bära. Ty
likaväl som Gud har från hedendomen frälst oss, har han
frälst trälarne.» Detta var en seger för kristendomens lära,
att alla människor äro bröder och lika inför Gud. Dock
hade de flesta redan förut, åtminstone på dödsbädden, brukat
lösa sina trälar »för Kristi skull».
Magnus’ regering är betydelsefull även genom annan
lagstiftning. Så livlig som handel och samfärdsel mellan rikets
delar nu blivit, var det besvärligt för t. ex. en västgöte
att behöva följa en lag i sitt eget landskap, en annan, när
han kom till Småland, och åter en annan i Östergötland.
Därför fingo lagkunniga män omkring år 1350 arbeta ihop
landskapslagarna till Magnus Erikssons allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0372.html
