Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tider av endräkt och söndring i Norden - Karl Knutssons skiftesrika saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han plägade Eder väl och kunde icke tänka, att I skull en
ämna honom sådant svek.» Nu ledde Karl Knutsson
samtalet in på andra ämnen och lämnade snart laget.
Efter detta dröjde det ej länge, innan Erik Puke var 1
öppen fejd med sin medtävlare och uppviglade allmogen
inom stora trakter av Svealand. Då ryckte Karl Knutsson
mot honom med en väpnad styrka och lyckades gripa honom
samt sände honom till Stockholm, där hans oroliga liv
ändade med halshuggning.
Den nya allmogeresningen hade emellertid utbrett sig
till Östergötland. En folkskara trängde in i Vadstena
kloster, där den hatade bondeplågaren Jösse Eriksson sökt
en fristad och redan fått namn om sig som en frikostig
välgörare mot klostret. Med våld hämtade de förbittrade
bönderna ut honom och släpade honom i benen utför trapporna,
»så att nacken räknade alla trappstegen». Rimkrönikan
berättar härom:
»Sedan bundo de honom vid slädan som ett svin —
de skänkte honom varken mjöd eller vin —
och förde honom så till Motala ting
och satte honom mitt i den ring
och dömde där strax domen så,
att han skulle ifrån huvudet gå.
Där höggo de det av utan flärd
med en yxa, ty de skötte ej svärd.
De lade hans halsben på en stock
och höggo hans huvud från hans kropp.
Gud unne honom dock sin nåde
och frälse hans själ av allom våde!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>