- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521 /
512

(1913-1939) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tre Sturarne - Svante Sture och Hemming Gadh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller sin ungdomskraft synas lämpliga för krigets värv. Ja
även till åren komna bönder, som vunnit erfarenheter i
forna fejder, draga ut i fält för att giva goda råd. Till och
med kvinnorna samlas på städernas murar eller de fasta
slottens tinnar för att vräka ned stenar och murbruk över
angriparne.

Om armborst och andra vapen.



Det är allmänt bekant, att götarne överträffa andra folk
i fråga om styrkan av sina armborst, pilar, pikar och
svärd. Knappt någonstädes i världen tillverkas väldigare
svärd. Vare sig dessa gå i arv eller skänkas bort, äro de
synnerligen begärliga och räknas som ett kostligare bohag
än silver.

Ej mindre värde sätter man på starka armborst jämte
tillhörande hjulverk, medelst vilka man förvånande snabbt
spänner dem, i det man hukar sig ned. En pil, som avskjutes
med detta redskap, får vanligen en sådan fart, att den
genomborrar en man iklädd pansarskjorta och dubbelt harnesk,
liksom vore det mjukt vax.»

*        *        *

Svante Sture var en tapper man men alltför häftig och
uppbrusande för att vara en god statsman. Han hade
emellertid en outtröttlig hjälpare i Hemming Gadh.

När bönderna voro utledsna vid de evinnerliga fejderna,
som drogo dem ifrån deras arbete, när de klagade, att kriget
vållade brist på salt och humle och kläde, när hungersnöd
och pest hemsökte landet, då förstod han att tala till dem så
eldande, att de med uppräckta händer lovade att leva och
dö med sin käre herr Svante. Vad Hans beträffar, »befallde
de den konungen fänen», och den, som ville draga honom
in i landet, den ville de strax »slå uppå pannan och fördärva,
evar han är». Komme konungen själv, så skulle de icke ge
honom annan skatt än skarpa vapen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free