- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521 /
580

(1913-1939) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt allmogeliv mot medeltidens slut - Årets lopp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rövare, eller den, som lurar
i ödemarkerna bland
blodtörstiga vilddjur. Genom
de strängaste påbud är det
ock förbjudet att flytta
eller bortföra sådana
märken utom under
krigstider, då sådant sker för
att ej spejare och
förrädare skola vägledas.»

illustration placeholder
Medeltida processionsfana.


Den 2 februari firades
en stor fest till minne av
jungfru Marias rening. De
ljus, som skulle användas
till heliga ändamål, blevo
nu vigda, och med ljus i
händerna gingo prästerna
och menigheten genom
kyrkan och omkring
kyrkogården. Denna
ljusvigning fick för folket
så stor betydelse, att dagen fick namn därefter, och
kallades kyndelsmässodagen.[1]

I fastans tredje vecka inföll askonsdagen, så kallad därför
att man strödde aska i sitt hår. Nu börjades den strängaste
fastan, då man, till tecken av sorg, icke fick bada, och då
mässa lästes var dag 1 kyrkan. När 8 veckor av fastan
gått, inföll palmsöndagen, då salt, vigvatten, rökelse
m. m. vigdes. Då börjades dymmelveckan.[2]
dymmelonsdagen
fastbundos kläpparna å kyrkornas ringklockor.
Så kom skärtorsdagen, då man fick rengöra sitt
huvud från resterna av askan. Å långfredagens morgon
piskades barnen med ris, och sedan nedtog man det stora
krucifixet i kyrkan. Därpå vandrade man kring templet i


[1] Av det fornnordiska ordet kyndill = ljus (latinska candēla =
ljus, varav ordet kandelaber kommer).


[2] Dymmel, ursprungligen dymbel, anses härleda sig från det engelska uttycket dumbbell: stum klocka, och torde vara besläktat med det gamla
svenska ordet dumbe: en som är stum.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free