- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I /
27

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Bronsåldern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att tillverka och hantera dem gjorde givetvis saken lättare.
Särskilt till grövre verktyg och till sådana vapen, som lätt
gingo förlorade, såsom pilspetsar, hade man nog i allmänhet
ej råd att använda den dyrbara bronsen. Numera äro
arkeologerna också på det klara med att flere av de mest
förfinade typerna av nordiska stenverktyg äro direkta
efterbildningar av kontinentala bronsredskap, som man hos oss
ej haft råd att kopiera i den dyra metallen. Det är även
påfallande, att av de bronsföremål, som bevarats till vår tid,
utgöres blott ett mindre antal av verktyg. De allra flesta äro
vapen, religiösa symboler och prydnadsföremål. Men i vilken
omfattning detta kan bero på att arbetsverktygen blivit
utnyttjade till det yttersta och sedan omsmälts, medan vapen
och prydnadsföremål omhuldats för att slutligen följa ägaren i
graven, det är givetvis numera omöjligt att avgöra.

Att människan kommit att praktiskt utnyttja kopparn förr
än järnet, beror uppenbarligen på två orsaker: dels äro de
malmer, som innehålla koppar, mera i ögonen fallande än
järnmalmerna, dels blir koppar, när den blandas med tenn,
betydligt hårdare och lämpligare till vapen och eggverktyg
än vanligt järn. Först när man uppfunnit konsten att härda
järnet till stål, börjar dess storhetstid.

De grövre bronssakerna götos i stenformar. [Se bild bd I:31
(29).] De finare tillverkades så, att man av vax gjorde en
modell, lik det föremål man ville gjuta, och beströk
vaxmodellen med ett ganska tjockt lager av lera. Det hela hölls
nu över sakta eld, så att lerhöljet torkade och vaxet smälte
och rann ut genom ett hål. På det viset hade man fått en
ihålig form av bränd lera. Den fylldes nu i stället med
smält brons och sönderslogs, när metallen stelnat.

En del av de talrika i vårt land funna bronssakerna är
importgods, men det stora flertalet har tillverkats här. Dels
kan man nämligen påvisa en speciellt nordisk typ av
bronsålderssaker, dels har man på flera ställen i Skandinavien
funnit gjutformar och metallrester från gjutningen, ja även
hela gjutverkstäder.

De ojämförligen flesta nordiska bronsåldersfynden av
metall härröra från landen vid Bälten, Öresund och
Kattegatt. I Danmark och Skåne har man funnit bronsföremål,
som i smakfullhet överträffa allt vad man känner till från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free