Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Bronsåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra europeiska länder norr om Alperna. I Sydskandinavien
har bronsålderskulturen tydligtvis uppburits av en förmögen
befolkning. Längre norr- och österut har folk varit
fattigare och därför endast i ringa grad kunnat tillägna
sig de rika bygdernas högsta kulturformer. Bronsåldersfynden
av metall äro också i dessa trakter ofantligt mycket
färre än i Sydskandinavien.[1]
I stort sett får man emellertid det intrycket, att
bronsåldersbefolkningen i både Göta- och Svealand »följt väl
med sin tid», som Oscar Almgren uttrycker sig. »Just detta
att följa med sin tid, att påpassligt upptaga nya
uppfinningar söderifrån och omgestalta dem efter sitt eget
huvud, stundom till något bättre och vackrare än de
utländska förebilderna, det är en egenskap, som vi åter och
åter ha tillfälle att konstatera hos våra nordiska förfäder, då
vi studera de arbeten, de efterlämnat. Detta gäller redan
stenåldern. Så vackra stridsyxor av sten, så fint tillhuggna
flintdolkar återfinna vi ej på andra håll inom Europa, och
även lerkärlskonsten kan under sin bästa tid fullt mäta sig
med den samtidiga i andra länder.
Nordbornas lätthet att upptaga nya impulser utifrån
utgör den goda sidan av deras bekanta beundran för allt
utländskt och ringaktning av det egna. Den sistnämnda
egenskapen kan ju också kallas självkritik; och när denna är
tillstädes i lagom mått, är den förvisso blott till godo. Det är
väl just den, som lärt nordborna att ej i blind och pösande
självtillräcklighet nöja sig med det gamla och invanda utan
begärligt mottaga lärdomar utifrån samt att, när de söka
själva tillgodogöra sig dessa lärdomar, ej stanna, förrän de
åstadkommit ett riktigt grundligt och vackert arbete.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
