Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band I
- 1. Sammanhängande kapitel
- Hällristningarnas gåta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hällristningarnas gåta.
Sid. 33—35.
MED STÖRSTA sannolikhet kan man antaga, att de
forntida bronsredskapen i vida mindre proportion än
stenåldersredskapen kommit att hamna i den svenska
jorden. Verktyg av den dyrbara metallen »slarvades» ej bort
lika sorglöst som stenredskap — de utnyttjades säkerligen
till det yttersta; och när de voro utslitna, göt man i regel
om dem tillsammans med andra råämnen av samma metall.
Vida pålitligare vägvisare genom bronsålderskulturens
centra än fynden av bronsföremål utgöra i stället
hällristningarna. Så kallar man bilder från denna tid av skepp,
vapen och redskap, av människor och djur m. m., som äro
inristade eller inknackade på släta berghällar i flere delar
av vårt land. Rikast på hällristningar äro norra Bohuslän,
Norrköpingstrakten och Enköpingsbygden.[1] Ett mindre
hällristningsområde finns i trakten av Simrishamn.
Dessutom förekomma spridda ristningar i olika delar av
landet.[2] Utanför Sveriges gränser förekomma hällristningar i
större antal i Norge, i trakten av sjön Onega i Ryssland, i
Bretagne och på Irland, i de italienska Västalperna samt i
Spanien. I Danmark, där berghällar äro sällsynta, äro även
[1] Allra rikast på hällristningar är Tanums socken i norra Bohuslän,
där man förtecknat omkring 250 dylika bergtavlor, många av dem
innehållande över 50 figurer.
[2] Då och då hittar man nya hällristningar; och att möjligheterna till
nya fynd ännu äro betydande, kan man ana, då man hör, att när
Nordén, den oförtrutne upptäckaren av östgötska fornlämningar,
började sitt arbete, voro inemot 2,000 hällristningsfigurer från detta
landskap kända, men efter ett årtionde hade siffran stigit till omkring 5,000.
Det hade tagit bortåt två århundraden att upptäcka de före hans tid
kända hällristningarna. På 1730-talet finner man nämligen de första
notiserna om östgötska hällristningar, och därefter kommo upptäckterna
med långa mellanrum, ända tills det systematiskt bedrivna
genomletandet av alla tänkbara fyndorter i våra dagar givit så
överraskande snabba och rika resultat. — Einar Kjellén, som ägnat sig
åt liknande forskningar i Enköpingsbygden, har på mindre än ett
årtionde upptäckt inemot 200 hällristningsgrupper med över ett
tusental figurer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0046.html
