Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I / 42 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Hällristningarnas gåta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

särskilt hjortar, älgar och renar, någon gång björn och tumlare.
En del av dessa djurbilder äro rent av mästerligt utförda.[1]

På såväl den ångermanländska som flere av de norska
hällristningarna förekomma emellertid även sådana figurer, som
äro karakteristiska för de sydskandinaviska ristningarna:
skepp, människor o. dyl. På en norsk ristning äro dessa
sydskandinaviska bilder delvis ristade ovanpå djurbilder, vilket
ju tydligt visar, att djurbilderna äro äldre.

Hällristning från en udde i Ånnsjön i Jämtland.

Dessa jaktbilder ha säkerligen, i likhet med de sydeuropeiska,
varit magiska tecken, avsedda att hjälpa ett jägarfolk
i dess näringsfång. Då ligger det ju närmast till hands
att tyda även den andra, vida talrikare hällristningsgruppen
på liknande sätt.

Men medan hällristningar med villebråd utförts av ett
jägarfolk, så ha sol- och yxbilderna tillkommit på en
tid, då man för jordbrukets skull börjar känna sig
mera beroende av vädrets makter och därför vänder sig till
dem med sina önskningar om god årsväxt och trivsel för
boskapen. Liksom solbilderna och solgudens
skepp sannolikt tillkommit för att locka solen att skina,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>