Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Hällristningarnas gåta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folk i Nord- och Sydamerika samt Australien. Än var det
oxhudar, än get- eller fårskinn, än andra djurfällar. Den
grekiske skalden Pindarus kallar kärleksgudinnan Afrodites
präst för »Afrodites prästbagge». Att oxhudar användes
vid religiösa fester, beror på att oxen var det äldsta
dragdjuret. Först med hans hjälp blev plöjning och
åkerbruk i större skala möjlig. Den stora roll, som det starka och
tåliga djuret spelat i jordbrukets utveckling, har gjort, att
man tillmätt det en speciell kraft i fruktbarhetskulter.
Tjuren och oxen blevo de åkerbrukande indoeuropeiska folkens
heliga djur framför alla andra. Nu är det en gängse tro bland
primitiva människor, att ett djurs kraft på ett magiskt sätt
övergår till den, som ikläder sig dess hud. Den som höljer sig
i oxens hud, får oxens kraft, vilken ju framför allt kommer
jordbruket till godo. Hornen betraktas ävenledes som
symboler för styrka och kraft, särskilt för växtkraften. I
anslutning till denna sedvänja har man förklarat uppkomsten av de
egyptiska gudabilderna med tjurhuvud[1] på det viset, att man
ursprungligen höljt gudens gestalt i offerdjurets hud och
sedan avbildat guden i detta tillstånd. I samma riktning
pekar också det faktum, att när farao riktigt ville imponera
på sina fiender, brukade han benämna sig »Den väldige
tjuren».[2]
Besvansade satyrer, fruktbarhetens demoner, dansa kring solguden Apollo Detalj från en forngrekisk vas i Louvren i Paris. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>