Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band I
- 1. Sammanhängande kapitel
- Järnåldern avlöser bronsåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med tiden blev järnet föremål för en växande handel med
utlandet, ett slags ersättare för bärnstenen, som under
bronsåldern hållit oss i kontakt med kontinenten. Flertalet fynd
av småländska järnföremål utgöras av 3—7 dm. långa tenar
och s. k. lie- eller svärdsämnen. De förekomma i massor
— inom en Smålandssocken har man hittat ej mindre än 400
stycken — och tyckas vara en standardartikel, avsedd för
försäljning.[1] Den rika förekomsten av romerska mynt från
århundradena närmast efter Kristi födelse i trakten av
Kalmar äro måhända vittnesbörd om en forntida småländsk
järnexport. Kalmar blev nämligen tidigt en betydande
exporthamn. Det järn, som exporterades från södra Småland, gick
däremot över Blekinges hamnar. En bekväm transportled
till en utförselhanm var särskilt Lyckebyån. Senare blev
Ronneby export- och importhamn för det inre Småland.
Åtminstone till mitten av 1100-talet e. Kr. var myr- och
sjömalmen, så vitt man vet, den enda järnmalm, som bearbetades
i vårt land; och i vissa landsändar, särskilt i Småland, Dalarne
och Norrland[2], liksom i Finland och Norge, har förädling av
[1] Även i Östergötland, Södermanland och på Öland har man
funnit dylika halvfabrikat av järn.
[2] I Lima och Transtrands socknar i Dalarne bedrevs ännu i början
av 1800-talet ett inbringande smide av myr- och sjömalmsjärn. En
smedja fanns på nästan varje gård, och i finsmidet deltogo även
kvinnor. Produkterna växlade från metkrokar till konstfulla lås och
smidesstäd. Flere gårdar hade sina traditionella specialiteter, såsom
liar, saxar, hästskor och hästskosöm. I Gästrikland och Hälsingland
ha vi tidiga vittnesbörd om en blomstrande järntillverkning på
grundvalen av sjö- och myrmalmer. »Det torde», säger Gustaf Hallström,
vår främste kännare av Norrlands arkeologi, »knappast finnas en
enda sjö inom detta område, vid vars stränder man ej kan uppsamla
järnslagg.»
I Härjedalen räknades på 1600- och 1700-talen järntillverkning
av myrmalm samt smide som den förnämsta näringsgrenen näst
boskapsskötseln. Landskapsvapnet visar också ett städ, en sax och två
hammare. Plogbillar, yxor, hästskor och andra produkter av
härjedalingarnes smideskonst avyttrades på långa och besvärliga
köpfärder såväl till angränsande landskap som till Norge. För norrmännens
behov gjordes särskilt saltpannor att sjuda salt i.
Vid Åminne bruk i Småland förekommer ännu bearbetning av
sjömalm i större skala. I medeltal förädlas där 4,000 ton malm om
året till tackjärn, vars kvalitet anses utmärkt, samt till gjut- och
maskingods. Tillverkningarnas årliga värde utgör omkring l½
million kronor. Malmen får man från de närbelägna sjöarna Bolmen och
Vidöstern. Ännu för några årtionden sedan skedde malmupptagningen
med ett slags ganska primitiva skopor. Sommartiden försiggick
den från flottar; och när isen bar på sjöarna, högg man upp vakar.
Numera muddras malmen upp med motorkraft.
Det är naturligtvis våra mellansvenska och norrländska malmberg,
som i kraft av bergmalmens större järnhalt tagit död på så gott som
alla de järnbruk, vilka levat på sjö- och myrmalm. Under mansåldrar
har järnmalmen alltsedan i de malmförande sjöarna fått växa ostört
och uppskattas av kännare till över en million ton enbart i Småland.
Och det är den skillnaden mellan sjömalmen och bergmalmen, att
den växer i mäktighet för vart år. Säkerligen kommer den dag, då
det, tack vare mera fullkomnade arbetsmetoder, skall visa sig
lönande att bearbeta den igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0069.html
