Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Skandinaviens insats i de stora germanska folkvandringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att utvandra till trakter med blidare klimat. Följden därav
blev i sin tur, att Mellaneuropa plötsligt fick sin folkmängd
starkt ökad. Och då klimatförsämringen sträckte sina
verkningar även dit[1], minskades på det viset ytterligare
möjligheterna för befolkningen där att livnära sig. Den ena
folkstammen sökte tränga undan den andra, och så uppstod en
allmän folkrörelse mot söder, mot varmare och lyckligare
lottade nejder. Detta blev förspelet till de stora
germanska folkvandringar, som till sist skulle vålla
det världsbehärskande romerska rikets undergång.[2]
Länge dröjde det dock, innan den stolta romerska
statsbyggnaden bröts ned. Julius Cæsars underkuvande av
kelterna i Gallien vid mitten av första århundradet f. Kr.[3] gjorde
Rhen till gräns mellan romare och germaner. Även i norr
fick det romerska riket en bred flodgräns, nämligen Donau.
Roms kejsare förmådde aldrig kuva de fria germanerna, men
tack vare en nästan sammanhängande rad av gränsfästningar
utmed Rhen- och Donauländerna lyckades de romerska
legionerna kasta de påträngande folkvandringsstammarna
tillbaka. Gränskrigen omväxlade med perioder av
fredlig samfärdsel, och mellan romare och germaner uppstod
en livlig handel. De nyöppnade handelsvägarna ledde ända
upp till vårt land. Så bröts med ett slag den isolering, i
vilken det fattiga Norden levat under flere sekler. Det var,
säger Sune Lindqvist, »som om på en gång alla fönstren
öppnats i ett sedan gammalt tillbommat hus». Nu kunde
det återigen löna sig att göra affärer med nordborna, ty
de hade järn att lämna i utbyte mot andra varor. Så börjar
då den svenska järnexport, som under skiftande former
bedrivits i nära två årtusenden och spelat en dominerande
roll för vårt folks välstånd.
Den nyvaknade ekonomiska livaktigheten vid tiden omkring
Kristi födelse avspeglar sig i våra dagar i fornfynden.
Efter några få årtionden finna vi i svenska bygder talrika vapen
och prydnader av det slag, som de romerska krigarne buro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
