- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I /
69

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Skandinaviens insats i de stora germanska folkvandringarna - Jordanes' upplysningar om Scandia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Från Danmark kommo även cimbrerna, vilka lämnade
Jylland omkring 120 f. Kr. och allvarligt hotade det
romerska rikets bestånd.[1] Deras namn anser man sammanhänga
med det nuvarande Himmerland sydost om Limfjorden.
Även från sydvästra Norge ha starka utvandringar till
mellersta och södra Europa ägt rum.

Jordanes’ upplysningar om Scandia.

Sid. 57—58 (51—52).



Jordanes namngiver i sin beskrivning av Scandia flere
skandinaviska folkstammar och orter, som det är mer eller
mindre lätt för språkforskaren att känna igen. Längst i norr
bo »screrefennæ»: skridfinnarne, d. v. s. lapparne, vilka »leva
av vilddjurens kött och fåglarnas ägg, av vilka senare en så
stor mängd lägges i träsken, att de räcka både till släktets
förökning och till folkets rikliga näring». Söder om dem bo
»suehans
», d. v. s. svearne, från vilka romarne genom
handel få skinn, »som äro bekanta för sin sköna svarta färg»,
samt »gauthigoth», d. v. s. de goter, som bodde vid
floden »Gaut» (Göta älv), alltså västgötarne. Denna flod,
efter vilken götarnes stam måhända blivit uppkallad, är till
namnet besläktad med ordet gjuta. Med Gaut:
»Utgjutningen» förstås sannolikt Trollhättan, där älvens vatten
ju häftigt gjutes nedför branten. Gauterna eller götarne
skulle alltså vara »folket kring fors-älven». I namnet »hallin»
kunna hallänningarne känna igen sig, och namnet
»fervir
» finns ännu bevarat i Fjäre härad kring
Kungsbacka. Ordet »finnaithi» bör låta bekant för
invånarne i Finnveden i Småland, och i »liothida» igenkänner
språkforskaren det skånska häradsnamnet Luggude söder
om Skälderviken eller möjligen Lydde å på skånska slätten,
medan namnet »bergio» tolkats såsom åsyftande folket
vid bergen i norra Skåne, särskilt vid Hallandsås. Där fanns
det under medeltiden ett »Biærghæ hæret», som nu
heter Bjäre härad. I folknamnet »theustes» har man

[1] Grimberg, Världshistoria bd 4:49—52.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/10/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free