- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I /
102

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Runorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunna nå dem en gång, när han blir fullvuxen. På samma
gång har han omgivit dessa namn med en krets av magiska
runor, en besvärjelse, avsedd att göra dråparne oförmögna
att undkomma hämnarens arm.

Rökstenen bär vittnesbörd om att det på 800-talet fanns
en högt utvecklad skaldekonst i vårt land.

En strof på stenen lyder enligt Bugges tolkning sålunda:

»Didrik den dristige,
sjökämpars drott,
rådde över
Reidhavets kust.

På eldiga hingsten
Märingars hövding
nu sitter rustad,
skölden i rem.»

Bugge ansåg, att den Didrik — eller riktigare Tjudrik —,
som strofen syftar på, är den förut omnämnde store
östgotiske konungen Teoderik den store, som härskade över
Italien i en mansålder under slutet av 400- och början av
500-talet och tidtals residerade i Verona. Namnet Teoderik av
Verona förenklades i folkets mun till »Didrik av Bern».
Dikten anspelar — trodde Bugge — på en berömd ryttarstod av
den frejdade härskaren, som kejsar Karl den store år 801
flyttat från Teoderiks huvudstad Ravenna till sin egen
residensstad Aachen. Denna staty hade nordmännen lärt
känna, när de på 880-talet erövrade staden. Folknamnet
märingar återfinnes i det norditalienska ortsnamnet
Marengo, senare bekant för en stor seger, som Napoleon vann
där.

Förutsatt att Bugges tydning håller streck, är den
sannolikaste förklaringen till att denna strof ristats på stenen
framställd av Schück, som anser, att Varen därmed velat
förhärliga sonens minne. Vämod skulle nämligen ha tillhört en
berömd östgötasläkt, som räknade sina anor från Teoderik
den store.

Bugges teori har dock blivit bestridd av senare forskare.
Von Friesen återger i stället inskriftens Þiaurik med
Tjudrik, en vikingahövding från Reidgoternas land, d. v. s.
goternas stamhem i Weichsellandet. Tjudrik hade en gång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free