109 (Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - De första nybyggarne på Island - Snorre Sturlasson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och historia intill 1120, som vid den tiden skrevs av den lärde
isländske prästmannen Are Frode, den isländska
hävdateckningens fader. Av de sålunda uppräknade utvandrarne
till Island voro ett trettiotal svenskar, en dansk och
sammanlagt ett drygt hundratal kelter samt angelsaxare från de
Brittiska öarna. De övriga äro allesammans norrmän.

På Island fortsatte Norges stormän sitt fria liv. Här var
envar oinskränkt herre på egen gård och fullständigt
oberoende av allt statsförmynderskap. Aldrig har självstyrelsens
grundsats varit fullständigare genomförd än i detta
bondesamhälle. Men en följd därav blev å andra sidan, att det
lätt uppstod strider mellan de mäktiga. Då fanns det ingen
statsmyndighet, som förmådde avstyra ofreden i landet.
Samhället stod där som overksam åskådare.

Snorre Sturlasson

sid. 96 (91)

var en samtida till vår Birger jarl. Snorre hade genom två
rika giften och inbringande affärer blivit Islands rikaste man
på sin tid och en mäktig hövding, som en gång mötte vid
alltinget — Islands gemensamma ting — i spetsen för ett
ståtligt följe av nära tusen man. Över hela Island var det
en känd sak, att ingen höll så präktiga gästabud som han.
Ståtligt byggd var hans huvudgård Reykjaholt. Mycket
beundrade man där en badstuga, som kunde fyllas från en
närbelägen varm källa. Än i dag finnas lämningar av denna
Snorre Sturlassons anläggning. I flere år beklädde Snorre
förtroendeposten som Islands högste domare och lagman. Men
han ägde ej den hårda hänsynslöshet, som krävdes av en
ledare för styvsinta nordmän. Han var en orolig, alltför
mångfrestande ande. Svag för kvinnor var han också, och
krigare var han ej alls. Men fast han undvek att taga del
i de blodiga släktfejderna på ön, drog han genom sin lystnad
efter gods och makt mycket hat över sig, och år 1241 blev
han av fiender inom sin egen släkt överfallen i sitt hem och
dräpt. Det var slutakten i ett blodigt ättdrama, som pågått
i ett århundrade.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sfubon/10/0121.html

		Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I / 109 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|