Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band I
- 1. Sammanhängande kapitel
- Den tyska inflyttningen till Sverige på Birger jarls tid
- Stockholms grundläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ekonomiska virrvarret under de tronstrider, som då
rasade i Sverige. Därtill kom, att just vid denna tid en
tyskspråkig högskola inrättades, nämligen i Prag. Den tycks
under senare hälften av 1300-talet ha för vårt land varit vad
Paris’ universitet var under ett århundrade därförut. Med
tiden uppväxte andra, för oss mera närbelägna tyska
högskolor. Närmast efter Prag kom turen till Leipzig. Såväl
detta universitet som Rostocks och Greifswalds besöktes
flitigt av svenska studenter.
Stockholms grundläggning.
Sid. 291.
Till Birger jarls berömliga gärningar brukar också räknas
Stockholms grundläggning. Ursprunget till Sveriges
huvudstad är att söka i det lilla fäste, som Birka och andra
handelssamhällen i Mälardalen tyckas ha anlagt vid Norrström på
800-talet eller ännu tidigare till »lås för Mälaren» mot
sjörövare och fientliga flottor.[1] Med tiden förstärktes
befästningarna vid Norrström.
Ursprungligen låg här blott en liten fiskarby. Men efter
Sigtunas förstöring överflyttade största delen av stadens
befolkning till Stockholm. Så växte här i skydd av
befästningarna upp en handelsplats. I dess utveckling grep nu
Birger jarl in med kraft. Han nydanade och ordnade hela
samhället; han gjorde Stockholm till en verklig stad.
Det nyckfullt bebyggda området ordnades nu efter en fast
stadsplan, omgavs med murar och torn, fick en kyrka och
ett starkt befäst slott, en verklig riksbefästning. Efter allt
[1] Som ett intressant minne av denna de större Mälardalsorternas
gemensamma ansvar lör »låset för Mälaren» får man väl betrakta den
bestämmelsen i Magnus Erikssons stadslag vid mitten av 1300-talet,
att ej blott huvudstaden utan även Sigtuna, Uppsala, Enköping,
Västerås, Arboga och Strängnäs skulle svara för bygget av Norrbro.
En dylik bro måste nämligen räknas ej blott som trafikled utan även
som en försvarsanordning, eftersom man ju med dess hjälp kan
avspärra och behärska farleden. Sannolikt har f. ö. Stockholm fått
sitt namn efter denna bro. Såväl ordet »stock» som »stång» i äldre
ortnamn syfta nämligen ofta på broslagning över vattendrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0180.html
