Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band I
- 1. Sammanhängande kapitel
- Voro norrmännen missnöjda redan med den första unionen med Sverige?
- Sverige förlorar Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Påståendet, att Magnus Eriksson skulle ha försummat
Norge genom att för det mesta vistas utanför detta land
ocli regera Norge från Sverige, har Gottfrid Carlsson också
vederlagt genom lika grundliga som skarpsinniga
utredningar.[1]
Sverige förlorar Gotland.
Sid. 326, 328, 333.
Tack vare de rikedomar, gutarnes handelsfärder avsatte,
blevo 1200- och 1300-talen en kulturell storhetstid för deras
ö. Den inhemska kulturen befruktades av impulser från
öster, väster och söder. En mängd vackra och imponerande
kyrkor växte upp på Gutaön, utsmyckades med en rent
av överflödande prakt och pryddes med madonnor, krucifix
samt andra skulpturverk, vilka räknas till det märkligaste,
som åstadkommits i nordeuropeisk medeltidskonst över
huvud taget. Gotlands medeltida arkitekter och bildhuggare
ha i sina skapelser förmått ge uttryck åt en speciellt
gotländsk smakriktning, som ger gutarnes konst en särställning
inom Norden. De utländska påverkningarna ha förädlat
deras smak men ej kommit dem att förneka sin originalitet.
Men nu var olärdens timma slagen för »Östersjöns pärla».
Efter ett par drabbningar besegrade Valdemar det gotländska
[1] Under de sju första åren av Magnus’ elvaåriga regering av Norge
som fullmyndig konung »voro hans besök i Norge knappast färre eller
i stort sett kortvarigare än hans uppehåll i Sverige och det
nyförvärvade Skåne». Och vid sådana tillfällen, då konungen uppehöll sig i
Sverige, har han bevisligen uppdragit åt norska rådsherrar att sköta
regeringen i deras hemland. Visserligen förekom det, att Magnus
Eriksson utfärdade norska kungabrev från Sverige, men man känner
till ungefär lika många svenska kungabrev av honom, som expedierats
på norsk mark.
Allt tal om att norskt missnöje legat bakom Håkans utropande till
Norges konung vederlägges för övrigt genom den föreskriften i det
bevarade norska hyllningsbrevet, att ifall Håkan dör utan manlig
arvinge, skall »den gamla rätta arvsordningen i Norge åter träda i
kraft». Vilket betyder, att i sådant fall Håkans bror Erik eller dennes
bröstarvingar skola intaga Norges tron och alltså — unionen förnyas!
Detta vittnar icke om någon avsmak för föreningen med Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0189.html
