- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I /
182

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - »Tjänande bröder och systrar» i Vadstena kloster - Vadstenaklostrets anseende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

läste han alltid böner.» Om Joan murmästare heter det:
»Han var med, då grunden till kyrkan lades, och med svett
och möda arbetade han manligen vid dess första byggande.
Dessutom murade han brödernas sovstuga och övriga
klosterbyggnader.»

En avsevärd arbetskraft förfogade klostret ytterligare
över, därigenom att stadens borgerskap — förutom en
betydande skattskyldighet i reda pengar — var pliktigt att
utföra ett visst antal dagsverken för varje tomt.[1]

Vadstenaklostrets anseende.

Sid. 361, 362, 363.



Vadstena kloster var högt ansett. Det blev, som Henrik
Schück säger, Sveriges utan gensägelse mest betydande
kulturcentrum under 1400-talet. Många bröder och systrar
tillhörde rikets förnämsta ätter, ja drottningar läto inskriva
sig där som systrar, ehuru naturligtvis utan att taga
nunnedoket.

År 1455 blev konung Karl Knutssons moderlösa dotter
Birgitta vid blott åtta års ålder invigd till klosterliv. Den
högtidliga akten bevistades av hennes fader. Därvid
»röjdes varken stolthet, leende eller smärta i kungadotterns
anlete utan endast sinnesro och andakt. Och då hon
anförtroddes åt abbedissan, ilade hon gärna ur sin faders armar
till systrarna.» — Hon avled i klostret efter att i fjorton
år ha burit nunnedoket.

Om en klosterbroder berätta annalerna, att han förut
varit borgmästare i Västerås och »gav för sitt inträde 8

[1] Dagsverksskyldigheten, som ursprungligen var 12 om året för
full tomt men sedan nedsattes till 8, blev av Engelbrekt under hans
befrielsekrig ytterligare minskad till 4. Detta kan vara tillräcklig
förklaring till den påfallande kyliga ton, vari den store folkhjälten
omnämnes i klostrets minnesbok (se sid. 202). Några år efter Engelbrekts
bortgång höjdes dagsverkens antal åter efter stridigheter mellan
klosterfolket och borgerskapet till 12. Men esomoftast hördes från
stadens borgare protester mot klostrets betungande förmynderskap
och de dryga pålagorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free