Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Bör Arboga möte 1435 betraktas som vår första riksdag?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arbogamöte kan därför med fullt skäl räknas som en verklig
riksdag.
Men nu till den ödesdigra textändringen i Engelbrektskrönikan!
Den härrör, såvitt vi nu veta, från 1860-talet.
En dåtida skildrare av den svenska riksdagens äldre historia
kunde omöjligen förlika sig med den tanken, att bonden ej
skulle haft säte och stämma, när det gällde att draga
konsekvenserna av allmogens befriarvärv. Därför kom den
nämnde hävdatecknaren på den tanken, att orden »af riket
mena» måste vara en felskrivning rätt och slätt för »oc riket
mena», samt att dessa ord borde översättas med »samt
meniga allmogen».
Men i själva verket hade textförbättraren härigenom råkat
ur askan i elden. Medan orden »af riket mena» ge en fullgod
mening, är däremot ändringsförslaget ur språklig synpunkt
betänkligt. Uttrycket »riket mena» i betydelsen »meniga
allmogen» är icke känt från medeltida språkbruk. Därtill
kommer ytterligare, att den del av Engelbrektskrönikan, som
det här är fråga om, föreligger i en så sällsynt pålitlig form,
att textändringar endast i verkligt tvingande och påtagliga
fall äro berättigade. Språkforskaren Erik Neuman har
nämligen framlagt en fullkomligt bindande bevisning för att vi
äga krönikeskrivarens egen handskrift i behåll. Åtskilliga
förvarade rådsbrev från denna tid äro påtagligen skrivna av
samma hand. Det är alltså ingen mindre än det svenska
riksrådets sekreterare, som på grundvalen av tillgängliga
akter och egna, ännu friska hågkomster nedskrivit den äldsta
handskriften av Engelbrektskrönikan.
Genom Carlssons och Neumans utredningar i förening
måste det anses fastslaget, att 1435 års Arbogamöte icke kan
betraktas som riksdag utan närmast har karaktären av en
herredag, utvidgad med ombud för borgerskapet. Den utgör
alltså — skulle man kunna säga — en mellanform mellan
herredag och riksdag. Att däremot år 1436 en riksförsamling
av alla fyra stånden inkallades, beror på att det då gällde att
avsätta en konung. För att välja eller »vräka» konung hade
allmänna ständermöten många gånger utlysts alltsedan 1319,
då den första kända av dessa riksförsamlingar hölls.[1] Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
