Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band II
- 1. Sammanhängande kapitel
- Vandalism i reformationens spår
- Ärkebiskop Johannes Magnus’ landsflykt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men ej blott i Kammar- och Riksarkivet utan även i andra
depåer för gamla handlingar finnas dylika pergamentsblad,
vilka ännu ej äro systematiskt undersökta.
*
År 1639 förvandlades Vadstena nunnekloster till
krigsmanshus, en försörjningsanstalt för »gamla och förlamade
krigsmän» från trettioåriga kriget. Denna inrättning upphörde
år 1783, och inkomsterna av de hemman, som varit anslagna
åt krigsmanshuset, ha alltsedan, förstärkta med statsanslag,
använts till pensioner åt uttjänta soldater och underbefäl.
Numera är Birgittas forna nunnekloster hospital, medan
munkklostret efter växlande öden förvandlats till sjukhem.[1]
Den gamla klosterträdgården stod ännu på 1600-talet i
fullt flor. Där fanns »den skönaste frukt, över hela riket
bekant och namnkunnig, såsom ock de raraste blomster».
Aplar och päronträd voro höga som ekar, och kännare
påstodo, att de aldrig smakat härligare frukter än
klosterträdgårdens bergamottpäron. Ännu vid mitten av 1700-talet hör
man fruktträden i Vadstena prisas. Men för övrigt var
trädgården då förfallen. Alltjämt växa dock innanför de gamla
klostermurarna ättlingar av träd och blommor, som munkar
och nunnor en gång planterat, och än i dag skördas där
»munkpäron».
Ärkebiskop Johannes Magnus’ landsflykt.
Sid. 86 (80).
Gustav fruktade alltid ärkebiskopens »romerska lister och
svinde practiker». Några månader efter Hans Brasks landsflykt
[1] Ett tillämnat protestantiskt jungfrustift fick dock aldrig mer än
själva namnet gemensamt med Vadstena. Riksdagen upplät år 1738
Vadstena slott till ett adligt jungfrukloster, där adelsfröknar »mot en
ringa inträdesavgift kunde njuta ej allenast all nödig undervisning
under uppfostringsåren utan ock sedermera i all den tid, de leva
oförsörjda och vilja i stiftet förbliva, årligt underhåll samt penningar och
kläder ifrån 600 till 1,000 daler kopparmynt årligen». Men nödiga
penningmedel saknades. Av de insamlade beloppen, vilka ökades
genom senare donationer och inskrivningsavgifter, bildades i stället
vid mitten av 1700-talet en adlig stiftskassa. Tack vare den är
»Vadsten adliga jungfrustift» i stånd att utdela mindre pensioner till ett
visst antal stiftsjungfrur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0291.html
