- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I /
283

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band II - 1. Sammanhängande kapitel - Dackefejden. Smålänningarnes missnöje

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dackefejden. Smålänningarnes missnöje.

Sid. 132 (126).



Smålänningarne voro särskilt uppretade över att konungen
förbjudit dem att sälja sina oxar till utlandet. Vad angick
det dem, att bergsmän och smeder i Bergslagen ej kunde
försörja sig själva med viktualier och därför hade ett gott
öga till det småländska oxköttet!

Landsfadern måste däremot se annorlunda på saken. Han
visste alltför väl, att hammarsmedjorna skulle stanna, ifall
tillförseln av livsmedel upphörde. Flere bergverk och
järnbruk voro nämligen förlagda till sådana trakter, där nästan
inga födoämnen funnos att tillgå på platsen. Kungen fick
upprepade påminnelser om gruvarbetares och smeders behov
av matvaror. Så gåvo exempelvis mot slutet av 1543
bergsmän och andra personer i Uppland till känna för honom,
att de ej längre förmådde hålla bergsbruket i gång, »efter
alle oxarne och annan fetalie, som de skulle hava deras
uppehälle utav, föras mest ut ur riket».

Här stod rikspolitik mot bygdepolitik. Alltsedan
unionstidens dagar hade smålänningarne vant sig vid att sälja
såväl boskap som andra produkter till det danska Blekinge
och köpa sina förnödenheter, både salt och sill, humle och
kläde, på samma plats. Ronneby utvecklade sig sålunda
till Värends och det inre Smålands stora export- och
importhamn, och handelsutbytet medförde välstånd åt bägge
parterna. Men en svensk handelsstad blev lidande
därpå; och det var Kalmar. Dess inbyggare klagade bittert
inför konungen. Och kung Gösta såg ej blott till
Kalmarbornas nöd och livsmedlens fördyring i andra delar av
landet utan ock till de tullinkomster, som svenska kronan gick
miste om. När andra åtgärder visat sig maktlösa, slog
konungen till med sitt stränga förbud mot utförsel av oxar och
hästar från Småland till Danmark. Men för smålänningarne
kändes detta nästan som ett dråpslag mot det välstånd,
som byggts upp tack vare halvtannat århundrades
gynnsamma handelsförbindelser med grannlandet. För »rikets
bästa» skulle deras egen välfärd nu offras! Det var för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free