- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I /
307

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band II - 1. Sammanhängande kapitel - Jesuitorden - Var Karl IX kalvinist?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jesuitorden.

Sid. 414—415 (398—399).



Beundransvärd är den osjälviska hängivenhet för kyrkans
sak, det allt uppslukande offersinne, som många jesuiter
lagt i dagen ej minst såsom missionärer bland
hednafolken. Jesuiterna bildade en stor andlig armé med befäl
av olika grader och överst ordensgeneralen i Rom. Blind,
viljelös lydnad
för alla befallningar från
överordnade var jesuitens första och förnämsta plikt, ty det
gällde ju »den allena saliggörande kyrkans» seger över
kättare och otrogna! En jesuitisk grundsats är: »Avsikten
har betydelse för handlingen». Detta innebär, att vissa eljes
syndiga handlingar äro tillåtna, bara man har en god avsikt
med dem. Därför kunde jesuiterna t. ex. rekommendera mord
på protestantiska furstar såsom en god gärning. Sådant gav
jesuiternas motståndare anledning till det påståendet, att
Jesu sällskap hyllade grundsatsen: »Ändamålet helgar
medlen», en formulering som man dock förgäves skall leta efter
i jesuitiska läroböcker i moralteologi eller andra av jesuiter
författade skrifter.

Var Karl IX kalvinist?

Sid. 421 (405).



På Uppsala möte hade hertig Karl stött sig med en del
stränga renlärighetsivrare genom några fräna ord om
exorcismen[1] i kyrkohandboken. I mötets ellofte timma togo
dessa prästmän hämnd genom att framlägga det kravet,
att även den schweiziske reformatorn Kalvins anhängare
skulle uppräknas bland de trosbekännare, vilkas lära man
förkastade. Det var »en händelse som såg ut som en tanke»,
eftersom hertig Karl misstänktes för att luta åt den
reformerta läran. I själva verket var han varken någon
dogmbunden lutheran eller kalvinist, utan för honom var bibeln —



[1] Bd II: 420 (404).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/10/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free