Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I / 315 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band II - 1. Sammanhängande kapitel - En hemindustri med anor från Karl IX:s dagar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varit som en enda stor familj. Blott i arbetsamhet och i att
söka fundera ut allt bättre arbetsmetoder tävlade
Gnosjöborna med varandra. Och när någon lyckats med det, behöll
han ej avundsjukt sin upptäckt för sig själv utan var glad
åt att kunna delge den åt sina socknemän.

Tråddrageri för handkraft.

Tack vare de vattendrivna tråddragerierna kunde
Gnosjöborna med sina enkla maskiner åstadkomma en lika jämn
och vacker ståltråd, som den man förut köpt från utlandet.
Och till på köpet var denna tråd billigare än den importerade.
Då blev det riktiga klang- och jubelår för den lilla
undanskymda Smålandssocknen, och vida omkring hördes den
egendomliga arbetsmusik, som uppstod, när gnisslet vid
järntrådens dragning genom stålskivorna blandades med ljudet
av hamrarnas slag mot järnet. Välståndet steg, fastän sakta,
ty Gnosjöbon nöjde sig med en liten förtjänst. Med tiden
utvidgades verksamheten i bygden till vävning av duk av
stål- och mässingstråd för silar, såll, myggnät o. dyl. Man
slog sig också på masstillverkning av knapp- och hårnålar,
häktor, järn- och mässingskejdor, ullkardor och otaliga andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>