- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I /
330

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band II - 3. Smärre tillägg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Sid. 327 (321) på 6:e textraden inskjutes efter meningens
slut:


Därigenom trotsade Erik ju högadelns ivriga önskan, att
han skulle söka sig en drottning inom dess egen krets.

Sid. 328 (322): Till st. 2 fogas följande not:

[1] Under den gräsliga tortyren hade man bl. a. sökt avpressa Göran
Persson upplysningar om en stor skatt på 50,000 ungerska gyllen
»förutom en hel hop silver», som ryktet förtäljde att han och Erik i
förkänslan av stundande olyckor skulle ha grävt ned antingen i
Stockholms slottsträdgård eller i Kungsträdgården. Ståndaktigt förnekade
kungagunstligen all vetskap därom. Men icke förty får man ofta se de
undangömda rikedomarna gå igen i riksdagsakter, hovräkenskaper och
domstolsprotokoll under Johan III:s regering. Både Johan och Karl
voro liksom hela det kungliga huset övertygade om att detta förborgade
guld, vars värde i vår tid skulle räknas i millioner, verkligen existerade;
och Göran Persson var ingalunda den ende bland Erik XIV:s tjänare,
som för den sakens skull fick undergå pinliga förhör. Den avsatte
konungens förtrogna begagnade sig också av den allmänt gängse tron
på den nedgrävda skatten som lockbete, när de — såsom vi skola se
— anstiftade sammansvärjningar till Eriks befrielse.


Sid. 389 (384) efter textens slut:

År 1595 förvandlades stilleståndet till ett fredsslut, i vilket
ryske tsaren avstod från alla anspråk på Estland.

Sid. 423 (407) efter st. 1:

I det återupprättade universitetet fick den lutherska
renlärigheten, som Stavenow säger, »den härd, där de andliga
vapnen smiddes» för kampen mot påvekyrkan. Men tiderna
voro bistra. Den lilla högskolan fick mest leva på
indragningsstat; och hertig Karl var en hård herre, som ej tålde
någon motsägelse från universitetslärarnes sida.

Sid. 440 (419) efter kapitlets slut:

Men hertig Karl kunde aldrig glömma »mäster Abrahams
tragœdia», och det så mycket mindre, som ärkebiskopen
satte hårt mot hårt, drev utmanande underhandlingar med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free