- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I /
358

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band III - 1. Sammanhängande kapitel - Dansk-norska kriget 1611—1613. Epilogen till »slaget vid Kringen». Gustav Adolfs holländska hjälptrupper - Älvsborgs lösen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


För Monickhouen gick det lyckligare än för Ramsay. Hans
folk landsattes vid Trondheimsfjorden och kom genom
Merakerdalen in i Sverige utan att lida något väsentligt avbräck
av det norska bondeuppbåd på 1,500 man, som tillsammans
med 200 knektar samlats i en hast. Främlingarne hade
nämligen satt skräck i befolkningen genom att bränna gårdarna
överallt, där de tågade fram. Nästan ostörd kunde
Monickhouen fortsätta sin marsch ända till Stockholm. Men
amtmannen över Trondheims amt och befolkningen i de trakter,
där Monickhouens trupper tågat fram, blevo strängt straffade
av kung Kristian för sin uraktlåtenhet att göra motstånd.

Älvsborgs lösen.

Sid. 42—43.



Enligt Eli Heckschers beräkningar fick man vid tiden för
utbetalningen av Älvsborgs lösen icke två utan en riksdaler
för en hektoliter råg (sid. 42 r. 4 nfr.), och hela lösensumman
för Älvsborg motsvarade till värdet två tredjedelar
av ett års spannmålsskörd (sid. 43 r. 1). Men på 1600-talet
utgjorde å andra sidan spannmålsskörden en ofantligt mycket
större del av nationalinkomsten än i vår industrialiserade tid.
Och slutligen måste ihågkommas, att Älvsborgs lösen var en
extra pålaga vid sidan av flere andra kännbara skatter. Utan
betydande lån från Holland kunde denna penningsumma icke
åstadkommas, och ändå såg det tidtals omöjligt ut för vårt
folk att gälda lösensumman. I Sverige misstänkte man, att
Kristian IV helst ville, att svenskarne ej skulle kunna
fullgöra inbetalningarna, så att han kunde få behålla Älvsborg.
Men i sådant fall syntes ett nytt krig vara oundvikligt. Dock
var det nog i själva verket så, att kung Kristian fann ett stort
— om än blandat — nöje i att räkna in silverkaggarna från
grannlandet. Han hade riklig användning för dem och torde
vid tanken på dem jämförelsevis lätt ha funnit sig i att
fästningen gick ur hans händer.

Slutlikviden av Älvsborgs lösen ägde rum på nyåret 1619.
Då hade Falu gruva skattats på koppar så långt möjligt var.
och konungens eget bordssilver hade man måst smälta om
till riksdaler. Men så var också den ovärderliga »ädelstenen
Älvsborg» — såsom konungen kallade platsen — åter svensk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/10/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free