Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band III
- 1. Sammanhängande kapitel
- Örebro stadga och dess tillämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Örebro stadga och dess tillämpning.
Sid. 54—55 (51—52).
I denna stränga religionsstadga av år 1617 föreskrevs även,
att den yngling, som uppsökte en papistisk läroanstalt, skulle
straffas med landsförvisning och förlust av sin egendom, och
samma straff drabbade den fader eller förmyndare, som sände
en yngling dit.[1]
Att detta lagbud ej var tomt hot framgår därav, att en
student, som vistats i Polen och mottagit pengar av
Sigismund, kort efter religionsstadgans fastställelse blev dömd till
livets förlust. Och år 1624 avrättades på Stockholms Stortorg
två svenskar, därför att de »begivit sig till jesuitiska skolor
och blivit arga papister». De misstänktes också för spioneri,
hemliga stämplingar samt försök att draga svensk ungdom över
till papismen. Den ene av dem var en inflytelserik riksdagsman
och borgmästare i Södertälje. Han tillhörde den ansedda
norrlandssläkten Anthelius. Den andre var kanslist och
hette Behr. Faktiskt hade de dragit in i landet en
jesuitpater Schacht, som föregav sig ha kommit hit i akt och mening
att »sälja vin från Rhenströmmen», men i hemlighet sökte
värva proselyter bland ungdomen. Schacht misstänktes därtill
för mordanslag mot konungen, och rannsakningsakterna visa
oförtydbart, att han var en mycket ful fisk. Men han hade
en storartad förmåga att svänga sig och slapp undan med
utvisning ur landet. Myndigheterna lyckades däremot genom
pinliga förhör avtvinga Behr ett erkännande, att jesuiten
[1] Den skarpaste offentliga kritiken av religionsstadgan frambars på
Örebro riksdag av hertig Johan, som vid denna tid stod på ganska
spänd fot med sin kusin på tronen. Hertigen kände sig tillbakasatt
för konungens bror, Karl Filip, och underhöll vissa misstänkta
förbindelser med sin halvbror Sigismund i Polen samt en del landsflyktiga
svenskar där. Det var under sådana förhållanden med stor tvekan,
som Johan hade infunnit sig till riksdagen, men väl där, gav han luft
åt sina känslor. De skäl, han framförde mot religionsstadgan,
bemöttes av konungen själv i ett anförande på rikssalen inför de samlade
ständerna. En av de närvarande biskoparne berättar, att Hans Maj:t
därvid spände ögonen i hertigen och talade myndiga och skarpa ord
mot honom, varpå »hertig Johan svarade med få ord, dem ingen bak i
salen kunde höra».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0375.html
