Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band III - 1. Sammanhängande kapitel - Gustav Adolf och Sveriges riksdag - Svenskarne gripa in i tyska kriget. Svenskarnes motiv för ingripande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tacka dem.» Detta var något nytt. Genom Sveriges
riksdag gick förvisso vid konungens tal en fläkt av den storhetstid,
som nu nalkades ett folk, vilket nyss kämpat en förtvivlad
kamp för sin existens. Denna storhet skapades genom en
sällsynt förtroendefull samverkan mellan konung och folk.
När 1617 års riksdagsordning gav konungen makt att vid
meningsskiljaktighet mellan stånden välja det eller de stånds
beslut, som »bäst är», så var väl meningen snarast den, att
konungen skulle uppträda som mäklare mellan stånden
och bedöma, vilket eller vilka stånd som borde för riksnyttans
skull ge efter, så att ett enhälligt riksdagsbeslut skulle kunna
åstadkommas. För en konung med Gustav Adolfs enastående
förmåga att »ta» folk och övertyga dem om det han ville blev
denna rättighet att »medla», ju mer hans auktoritet stadgade
sig, bra nog detsamma som ett faktiskt avgörande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
