- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I /
380

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band III - 1. Sammanhängande kapitel - Gustav Adolfs krigsartiklar - Magdeburgs förstöring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förvildade tyska landsknektarne gjorde de svenska soldaternas
andaktsstunder ett egendomligt intryck.

Ett oskick, som Gustav Adolf sökte utrota, var officerarnes
benägenhet att duellera för struntsaker. En gång, när han
givit tillstånd till duell, kom han själv tillstädes och inledde
det tillämnade enviget med följande ord: »Nu, mina herrar,
sätt i gång, och sluta inte, förrän en av er är död! Själv har
jag med mig bödeln för att omedelbart avrätta den andre.»

Magdeburgs förstöring.

Sid. 127—130 (116—119)



När Gustav Adolf anhöll hos kurfursten Georg Vilhelm om
fritt genomtåg till Magdeburg, var det inte första gången, som
han beredde sin svåger bryderi. Det hade ju börjat redan
när han uppträdde som friare till Maria Eleonora. Men mycket
värre hade det blivit i och med att konungen gjorde Preussen
till skådeplats för sitt krig med Sigismund. Redan under
andra krigsåret där, 1627, hade den politiska situationen
tillspetsats så, att Georg Vilhelm var betänkt på att taga parti
mot sin svåger. Kurfurstens sändebud försvarade inför Gustav
Adolf sin herres politik med hänvisning till hans plikter som
polske konungens vasall. Men sjudande av vrede svarade
konungen dem: »Av sådana förpliktelser, som strida mot
samvetets bud, kan ingen vara bunden.» I bevekande ordalag
manade han sändebuden att söka förmå kurfursten till att
frigöra sig från räddhågans ande. »I måsten», utropade han,
»utrusta er med lejonhud och ej blott med rävsvans. Sluten
förbund med mig!»

Något förbund blev det visserligen icke, men Gustav Adolfs
krafttag resulterade den gången i att kurfursten skyndade att
ingå ett neutralitetsfördrag.

*



Vad orsakerna till Magdeburgs undergång beträffar, ha
nyligen först Georg Wittrock och sedan Per Sörensson påvisat,
att den penningbrist, som Gustav Adolf måste kämpa med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free