399 (Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band III - 1. Sammanhängande kapitel - Ett trettiotal nya städer anlades

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gustav Adolf lade an på att befolka den nya staden med
holländare, vilka på den tiden voro Europas företagsammaste
och mest kapitalstarka handelsfolk. Den förut[1] omnämnde
Abraham Cabiljau hade redan av Karl IX förmåtts att flytta
över till Sverige, och flere landsmän till honom följde hans
exempel. Det var både köpmän och hantverkare, sjömän och
tekniker, som lockades hit av de värvningar, Gustav Adolf
anställde i Holland, och de förmånliga privilegier, varmed han
tillmötesgick kolonisternas krav. Bl. a. fick den nya staden
sexton års skattefrihet, rätt till hälften av inflytande tullar
och acciser samt ansenliga områden av Västergötland såsom
förläningar.[2]

Även ett stort antal tyskar, engelsmän och skottar flyttade
in, och staden fick tidigt en tysk församling med egen kyrka.
Till den tyska församlingen hörde på 1670-talet en femtedel
av Göteborgs befolkning.

Holländarnes insatser i stadens affärsliv visade sig snart
på utrikeshandelns område. Medan Nya Lödöses forna borgerskap
även såsom göteborgare fortfor att med sina små skutor
hålla sig till Östersjön, styrde holländarne på större fartyg
kosan västerut, särskilt till England, Frankrike och Spanien,

[1] Bd III: 18.
[2] Göteborgs äldsta moderstad, Gamla Lödöse, blev föremål för en
växande avundsjuka från dotterstadens affärsmän, och inom Kristinas
förmyndarregering började man tala om att upphäva Gamla Lödöses
stadsrättigheter. Vederbörande tullinspektör göt olja på elden. I
en inlaga till regeringen år 1641 kallar han »Gammelös» för ett
»skadeligt näste», där samhällets stöttepinnar föreginge med de slemmaste
föredömen i smuggling till norska sidan av älven. Detta bedrägeri
underlättades därav, att »de danske och norske hava utmed älven
låtit uppbygga en hel hop kyffen och ölkrogar, varest sker stort tjuveri
och listige ränker om nattetid och eljest».

Det länge fruktade dråpslaget mot Lödöses stadsrättigheter kom i
anledning av den ödeläggelse, som övergick staden under kriget med
Danmark år 1645. En hop danska och norska knektar kommo då
seglande från Kungälv med skeppet »Kålpottan» och foro fram som
vildar och hedningar i staden. Och när de skräckslagna invånarne togo
sin tillflykt till kyrkan, skall den vilda horden ha trängt in i
helgedomen och sablat ned dem alla. Efter detta beslöt regeringen, att staden
ej skulle byggas upp igen, utan Gammelös skulle, som Axel Oxenstierna
själv yttrade i rådet, »bliva bondeby och en krog». De överlevande
borgarne fingo befallning att slå sig ned i andra städer, helst i Göteborg,
där man skulle tilldela dem tomter att bygga på samt ge dem fem
eller sex års skattefrihet.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sfubon/10/0415.html

		Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I / 399 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|