Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band III - 1. Sammanhängande kapitel - Svenskar och indianer - Ett par minnesmärken från den första kolonisationen i Nordamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var också för mycket begärt, att de svenska prästernas
krafter skulle räcka till både för att missionera bland de
nomadiserande indianerna och att organisera och sammanhålla
de på ett vidsträckt område kringspridda svenskarne, omgivna
som dessa till på köpet voro av allehanda främmande trosbekännare.
Efter tre års arbete var t. ex. Rudman[1] lungsiktig
och alldeles förbi »dels av det främmande klimatet, dels av
övermåttan drygt arbete och oändeligit ridande sent och bittida».
Om det alltså ej lyckades att göra indianerna till kristna,
finns det dock flera bevis på att de tyckte om de våra. Ett
påtagligt sådant gåvo de vid den svenska kolonins undergång
år 1655. Då blev skansen Kristina belägrad av holländarne,
vilka ägde grannkolonin Nya Nederland. Med de holländska
nybyggarne hade de svenska kolonisterna redan förut
esomoftast legat i tvist. Den svagt bemannade skansen blev slutligen
tvungen att kapitulera. Emellertid drogo indianerna
ett streck i räkningen genom att uppträda till sina vänner
svenskarnes hjälp. De bröto in i den holländska kolonins
huvudstad, Nya Amsterdam (nuvarande New York), brände,
plundrade och slogo ihjäl ett hundratal personer. I förskräckelsen
erbjöd då den holländske guvernören sin svenske kollega
att återfå fort Kristina och dela landet med holländarne på
villkor av ett förbund mot indianerna. Men svenskarne
avslogo »det nesliga anbudet», ty de ville ej »inveckla sig uti hat
och örlig med de vilde». Dessutom voro de efter holländarnes
plundringar så utarmade, att de »hade måst i elände försmäkta
och kristnom så väl som vildom därute till ett spektakel suttit».
Nya Sverige med dess 368 inbyggare införlivades då med Nya Nederland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
