Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band III
- 1. Sammanhängande kapitel
- Louis De Geer och vallonerna
- »Bergverkens översvinneliga välsignelse.» Taberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endskønt kommer, vil det ikke blive varaktigt, thi han gider
intet æde Stromling.[1]»
Framtiden skulle dock visa, att denne maliciöse profet icke
var sannspådd. De Geer förstod nog att sörja för att hans
valloner fingo åtskilligt annat än »stromling» att äta.[2]
»Bergverkens översvinneliga välsignelse.»
Taberg.
Sid. 264 (239) efter * * *
Gustav Adolf intresserade sig, i likhet med sin fader, mycket
för Taberg, där han fann att det var »en synnerlig Guds
gåva med järnmalm, så att man kunde bryta den med ringa
omak». Karl IX hade anlagt ett järnbruk med masugnar där
för kronans räkning, och även enskilda bedrevo bruksrörelse vid
Taberg med åtminstone en hammarsmedja. Anno 1664 red
konungen själv dit med femton man i följe för att bese
berget. Både Karl och Gustav Adolf beviljade privilegier
åt dem, som ville göra nya anläggningar där. Konungarne
voro också angelägna om att förse brukets arbetare med
livsmedel. Och eftersom »i denna landsändan funnos få, som
hade lust till bergsbruk och förstodo sig därpå», lät Gustav
[1] Han står inte ut med att äta strömming.
[2] Men givetvis vållade vallonernas reformerta tro åtskilliga
svårigheter i den religiösa ofördragsamhetens tidevarv. År 1648 klagade
bispen i Linköping över att »kalvinerne hålla nu i Norrköping på
välborne Louis De Geers stenhus offentliga konventer och sammankomster;
och när de av vår religion gå om söndagarna till kyrkio, gå
kalvinerne uti hopetals utan all fruktan och försyn på stenhuset att öva sig
i den kalvinske religionen, där en, som de kalla Floriken, för dem
predikar utur en kalvinsk postilla. När jag då kallade förbemälde Floriken
till mig och förmanade honom, att han skulle avstå med sådana
konventer, därest han ville undfly H. K. Maj:ts hämnd och vrede, svarade
han mig spotskeligen, att han intet aktar förbudet mot konventikler
för kalviner och papister.» Alltså fortsatte kalvinisterna med sin
religionsutövning i Norrköping, »och deras kalviniske lära begynner där
fräta omkring sig såsom krävetan (kräftan), ty Floriken predikar icke
allenast offentlig kalvinisk, utan många barn informeras där uti den
kalviniske catechismo under det sken, att de skola lära det fransöska
språket». Sina bekymmer i anledning därav framlade Hans högvördighet
nu inför så väl drottningen som rikskanslern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0425.html
