- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I /
415

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band III - 1. Sammanhängande kapitel - Nasafjäll och andra silverberg - Skogsbruk och jakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppletas, som kan lämna en sådan avkastning». År 1889 bildades
Nasafjälls aktiebolag med planer på att exportera malmen i
oförädlat skick från närmaste hamn på norska sidan. Bolaget
nedlade rätt betydande summor på försvarsarbete och
undersökningar rörande malmtillgångarna, men några säkra resultat
ha ej vunnits. De malmförande kvartsådrorna anses vara en
dryg kilometer långa, men tidigare gjorda erfarenheter tyda
på att malmens silverhalt hastigt avtager, när man går ned
på djupet. Att bryta malm i Nasafjäll sades vara som att
koka salt av Östersjövatten. Nasafjäll blev aldrig det svenska
Västindien, som en gång hägrade för Axel Oxenstierna och
hans samtida. Under den bästa tiden, decenniet 1637—46,
avkastade gruvan i medeltal knappt 50 kg. silver om året,
medan motsvarande siffra för Sala gruva vid samma tid var
550. Inalles har Nasafjäll givit omkring en ton silver och
280 ton bly.

Vid Silbojokk vittna nu endast några väldiga slagghögar
samt ett och annat spår efter ett flertal byggnader om svunna
storhetstider, då här fanns ett betydande brukssamhälle
med både kyrka och prästgård.

Även i Lule lappmark, på fjället Kerkevare i
trakten av Kvikkjokk, upptäcktes silvermalm av en lappman på
1650-talet. Här drevs bergsbruk av både staten och enskilda
till 1702. Malmen smältes vid en hytta i Kvikkjokk. I
Jämtland upptäckte man vid denna tid också en silvergruva,
nämligen i Oldfjällen i Offerdal. Den bearbetades tidvis intill
mitten av 1700-talet.

Skogsbruk och jakt.

Sid. 270 (244) efter st. 3.



Norrlands väldiga skogar bidade ännu sin tid. Visserligen
voro både privata sågar och kronosågar i gång där, men så
obetydlig var deras produktion mot nu, att vad samtliga
norrländska kronosågar ännu vid 1500-talets slut på ett år
kunde åstadkomma ej uppgick till så mycket som ett enda
medelstort norrländskt sågverks årsproduktion i vår tid.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free