Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band III
- 1. Sammanhängande kapitel
- Våra äldsta högskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gratis åt oss. Vem skall bekosta tryckningen, och vem skall
köpa böckerna?»
Gustav Adolf var starkt medveten om bildningens
välsignelse och därför fast besluten att upprätta Uppsala
universitet ur dess förfall. Dittills hade högskolan, även under
sin bästa tid, varit föga mer än ett prästseminarium. I medvetet
syfte att förvandla Uppsala universitet till en vetenskaplig
forsknings- och undervisningsanstalt, till en härd för hela
den högre bildningen i riket, beslöt konungen att trygga dess
bestånd för alla tider genom en donation av jordegendomar,
som icke skulle kunna fråntagas det. År 1624 gav han
högskolan den storslagna gåvan av över 300 hemman i Uppland
och Västmanland av gamle kung Göstas gårdar till evärdlig
egendom. Av denna gåva, de s. k. gustavianska
arvegodsen, levde Uppsala universitet ända till mitten
av 1800-talet,[1] då även statsanslag började utgå.
Även Uppsala universitetsbibliotek har Gustav Adolf att
tacka för sin tillkomst. Först och främst skänkte han sitt
eget bibliotek till högskolan, och sedan ökade han det genom
värdefullt krigsbyte av böcker och handskrifter, särskilt från
Ostpreussen och Tyskland.
*
För Estland och Livland skapade Gustav Adolf också en
protestantisk bildningshärd genom att upprätta ett universitet
i Dorpat år 1632 och anslå en mängd gods till dess
underhåll. Nära det ännu halvasiatiska Rysslands gräns skapades
sålunda en utpost för västerländsk odling. Den nya akademin
tog i stort sett Uppsala universitet till mönster. Många
lärjungar och även en del lärare voro från det egentliga Sverige.[2]
[1] Taxeringsvärdet för de 200 gustavianska gårdar, som universitetet
ännu har i sin ägo, uppgår till 8¼ millioner kr. De andra gårdarna
har högskolan avhänt sig genom byte eller försäljning. Men i stället
har den genom gåvor och köp förvärvat andra hemman och flere hus.
Sammanlagda taxeringsvärdet av universitetets fasta egendom är
35 millioner kr. Uppsala universitet är näst svenska staten Sveriges
störste godsägare. Universitetets inkomster utgjorde under budgetåret
1932—33 omkring 8¼ millioner kronor, varav nära hälften i statsanslag.
[2] I Dorpat liksom i Uppsala hölls en tid gemensam spisning, s. k.
kommunitet, för ett antal mindre bemedlade studenter mot en ringa
avgift eller i vissa fall gratis. Men år 1637 inkommo de sålunda
bespisade studenterna till rektor med klagomål över det sätt, varpå
kommunitetets ekonom handhade sin uppgift. Han hade — påstodo de —
försnillat nära en tredjedel av de medel, som universitetet ställt till
hans förfogande för bespisningen. Han hade låtit studenterna »sitta
i smuts och oordning». Och sist men inte minst klagades över att
köksorna voro »fula och smutsiga», och att de gåvo studenterna örfilar.
Tyvärr förmäla icke bevarade akter, vad köksorna hade att anföra till
sitt försvar.
Dessa klagomål ledde till att kommunitetet upphävdes år 1638 och
ersattes med stipendier till mindre bemedlade, såsom året förut skett
i Uppsala till följd av liknande klagomål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0435.html
