442 (Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band III - 1. Sammanhängande kapitel - Kristinas judevänlighet - Karl X Gustavs polska krig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sina judiska sympatier lade Kristina även vid ett par andra
tillfällen i dagen. År 1670, när den fanatiskt katolske kejsar
Leopold I befallde den judiska församlingen i Wien att inom
några månader lämna staden, sökte hon hjälpa de förtvivlade
människorna genom att hänvända sig till det påvliga
sändebudet i Österrike och till medlemmar av kejsarhuset, dock
utan att lyckas åstadkomma någon ändring i kejsarens beslut.
Sexton år senare ämnade hon ta de förtrampade och hetsade
invånarne i Roms ghetto under sitt beskydd och lät uppsätta
ett manifest i detta syfte. Man vet dock ej, om det någonsin
blev publicerat.

Så har emellertid Kristina i en tid av våldsamt judehat låtit
sitt handlingssätt vägledas icke av religions- och rassynpunkter
utan av hänsyn till människovärde och intager därigenom
en hedersplats vid sidan av Gustav III, som även i så många
andra hänseenden liknade henne.

Karl X Gustavs polska krig.

Sid. 557 (501).

Karl Gustavs närmaste mål med kriget, mot Polen var
väl att återförvärva de preussiska hamnstäder med deras rika
tullinkomster, som Sverige innehade åren 1629—1635. Vid de
överläggningar i rådet, som föregingo krigsbeslutet, varnade
emellertid Bengt Skytte med några tänkvärda ord för att ge
sig i krig, med mindre Sverige hotades av en påtaglig fara.
Sveriges ställning i Europa var nämligen — menade han — nu
en helt annan än vid den tid, då Gustav Adolf grep in i tyska
kriget. »Då hade alla medkänsla med oss, efter vi då voro de
svagaste bland alla våra grannar. Alla hava för den skull
hulpit oss och gärna sett våra framgångar. Men nu, sedan vi äro
blivne store, hava vi en stor avund av alle.» Och denna avund
skulle bli ännu mycket större, om vi gåve oss in i krig, utan att
en uppenbar fara hotade oss. »Håller för den skull rådligit,
att man sitter stilla och nyttjar friden, så länge man kan»,
sade han. Häri instämde riksskattmästaren Magnus Gabriel
De la Gardie. »Att börja krig för Imperiets[1] skull, det gällde
den tiden hos de romare men hos oss kristne intet så.»

[1] Väldets, maktställningens.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sfubon/10/0458.html

		Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I / 442 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|