Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band IV - 1. Sammanhängande kapitel - Kriget med Danmark 1675—79. Några allmänna reflexioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grusades hans förhoppningar, och svenskarne nödgades dra sig
tillbaka till trakten av det ävenledes danska Kristianstad, som
låg mitt i snapphanebygden och behärskade den östra
huvudvägen mellan Nordskåne och Gammalsverige.
Karl XI:s otålighet och hans medhjälpares bristande
insikter framträdde ej mindre tydligt i ledningen av flottan, vars
uppgift vid krigets utbrott var lika svår som arméns. Den
danska sjömakten hade icke blott, i likhet med dess stridskrafter
till lands, ansenligt förstärkts sedan 1650-talets krig
med Sverige utan kunde därtill räkna med stöd av Hollands
flotta, vars seger över den svenska i Öresund 1658 innebar
nära nog dödsdomen över Gustav II Adolfs och hans efterträdares
dröm om ett svenskt Östersjövälde. Då emellertid
Karl XI:s förmyndare icke hade varit sinnade att uppge
denna stormaktsdröm, hade de vid flottans återuppbyggande
lagt an på att skaffa landet örlogsfartyg, som icke blott i
antal utan även i storlek skulle kunna mäta sig med den
danska och holländska flottan i förening.
Kommerskollegium, som var intresserat av frågan om
tonnageökning på en tid, då örlogsfartygen ännu användes även
som handelsfartyg, varnade emellertid gång efter annan
amiralitetet och regeringen för att forcera fram så stora
fartyg, vid vilka varken våra varv eller sjömän hunnit vänja sig.
Ämbetsverket framhöll också, att man i Holland endast
småningom kunnat lära sig att på ett tillfredsställande sätt
bygga och manövrera dylika havsjättar. Varningarna vunno
dock inget gehör hos regeringen. Så hade då riksförmyndarnes
flottbyggnadsprogram ställt större krav på våra örlogsfartygs
bemanning, utrustning och befäl än någonsin förr. Och
detta just vid den tid, då slappheten i förvaltningen började
gripa omkring sig och bristen på medel blev så svår, att
nödvändiga övningsexpeditioner måste inställas!
Den unge oerfarne konungen tvekade dock under de första
krigsåren icke ett ögonblick att sätta denna flotta på avgörande
prov, även mot den förenade dansk-holländska krigsmakten.
Vad som drev honom därtill var hans allt behärskande iver
att bringa lättnad och hjälp åt de hårt beträngda
stridskrafterna till lands både i Pommern och i Skåne. Karl
hoppades visserligen år för år att hinna slå den danska flottan, innan
den holländska hunnit komma till undsättning. Men då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
