Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band V - 1. Sammanhängande kapitel - Den svenska skolan i Tobolsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i den andra, mycket mindre gå ut. Ocli detta lovbedjandet
skall ske med ett ödmjukt bugande och vänlig min. Det
skall sig ej heller någon understå att giva en sur min eller
störiska och stutziga geberder[1], om hans begäran nekad varder.
Uppå vägen till kyrkan skall var och en gå uti sin ordning
och under sine föresattes uppsikt, då ock, som vid andra
tider, förbjudes allt skvaller och överljutt pluddrande.»
Barnen förbjudas också att »göra något begabberi eller
bespottning av varandra», ävensom att »hava någon
förtrolig gemenskap med varandra i odygders, ondskas och
illparigheters bedrivande utan fly för sådant som en pest och
gift. Allt skämtaktigt och löjeligt tal samt åthävor, ja allt
det som sken haver till skämt och narri måste var och en
allvarligen undfly såsom oanständigt för en kristen.»
Vid de gemensamma måltiderna skall övervakas — heter
det — »att ingen av barnen är den första med skeden i fatet
eller ock att raka omkring i fatet och välja vad mat och stycke
han äta vill, utan taga det för sig, som närmast ligger eller
honom givet varder. Ingen får ligga med armarna på bordet eller
luta sig tillbaka, utan var och en skall sitta stilla gerad[2]
och vackert och i Herrans gudomeliga fruktan undfå sin spis.»
Tanken på själens behov skulle följa de små vid
måltiderna liksom vid på- och avklädning m. m., så att »intet
allenast vid måltidstiden kroppen utan ock själen må spisad
varda». Därför skulle en av lärjungarne föreläsa ett par
eller tre kapitel ur bibeln, som han aftonen förut övat sig
på, så att han kunde läsa dem »distinkt och långsamt med
ett samlat gemöte[3]».
»Såsom lättja är en skändlig last, ett tillfälle och anledning
till många andra synder, alltså skall ingen i fristunderna
löpa fåfäng omkring i stugorna, med mindre icke lov bedes
till dess uppfriskning att få gå och spatsera i tysthet och stillhet.
Allt fräckt och vilt väsende, såsom löpande och springande,
när man över gården eller utur en stuga i den andra gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
