Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band V - 3. Smärre tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SID. 297—553.
617
Not titi sid. 390 sist:
Gustav III, som ju var ättling av det furstehus, vilket Görtz
tjänat, besvarade år 1773 en klagoskrift från Görtz’ enda kvarlevande
barn, friherrinnan von Eyben, med att uttala sin avsky över den
orättvisa, som år 1719 begicks mot »den namnkunnige och olycklige baron
von Görtz. Hans oskyldiga blod har för länge ropat på hämnd.
Sverige har under femtio års olyckor, förödelser och inre oro nog dyrt,
fått betala den skuld, himmelens vrede fordrat för det brott, man
förövat mot en stor och oskyldig man, för att jag icke såsom förste
medborgaren i mitt fädernesland skulle med iver önska att i samma
fäderneslands namn gottgöra den orättvisa, mina företrädare utövat.
Till denna skyldighet, som jag anser för den skönaste bland dem
Försynen tilldelat mig, lägger jag dessutom min familjs, för vilken
han blivit ett offer.»
Tre år därefter lät Gustav III därjämte åt friherrinnan von Eyben
personligen överlämna ett belopp av 60,000 daler silvermynt för att,
såsom han sade, »avtvå från riket en blodskuld».
Sid. 422 efter första meningen: »utom vaktbefälhavaren,
som blev nedskjuten på stället, och två man, som lyckades
undkomma».
Sid. 553 st. 2, andra meningen: Under 1700-talet behärskade
det svenska järnet faktiskt världsmarknaden. Nästan allt
det järn, som England och andra europeiska länder
importerade, kom från svenska gruvor. Med tiden fick dock
det svenska järnet farliga medtävlare dels i det ryska, dels
i det engelska, så snart nya uppfinningar givit England
användning för sina stenkol vid järnsmältning. I Ryssland
hade tsar Peter skapat en ansenlig järnindustri. För att
man skulle kunna möta konkurrensen därifrån tillrådde
sekreta utskottet på 1734 års riksdag, att man genom
bergs-och kommerskollegierna skulle »med minsta ombrage1» göra
sig underrättad om den ryska järntillverkningens ekonomiska
villkor samt produkternas kvalitet, så att vår regering
kunde vidtaga lämpliga motåtgärder. Utskottet framhöll, att
saken var av så stor vikt, att »man icke får så noga se på
kostnaderna».
1 Anstöt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
