Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VII - 1. Sammanhängande kapitel - »Gustavs skål» - Den svåra hungersnöden 1772—73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med sviten och hörde hela första versen, varefter han ropade
ett glatt ’Tack för skålen!’»
»Vilken förträfflig epilog till den oblodiga revolutionsdagen
bildar icke denna kvällsscen på Skeppsholmen!» skriver i en
Bellmansstudie Olof Byström. »Sångarkungen i sista akten
hyllande den segrande och lycklige monarken — vad skall
man mer begära för den estetiska harmonin?»
Då Tersmeden dagen efter statsvälvningen sammanträffade
med Gustav III, frågade kungen småleende, »vem som
gjort den granna skålen i aftons», och fick då svaret, att
författaren var Bellman. Den eggande sången sjöngs sedan på
olika håll till hyllning av den avgudade monarken. En afton
på Riddarhuskällaren är den föreningsbandet mellan de
animerade gästerna, och när Tersmeden själv en annan dag
firar statsvälvningen med en lysande fest i det fria på
Skeppsholmen, ljuder »Gustavs skål» ideligen »under sång och full
musique» i sommarnatten.
Den svåra hungersnöden 1772—73.
Sid. 49 st. 2—3.
År 1773 minskades Sveriges folkmängd med 55,000 personer,
en stark åderlåtning på ett invånarantal av något över 2
millioner. Det sistnämnda året var dödligheten 52 per tusen eller
nästan dubbelt så stor som under normala år, medan den
under pommerska kriget och Gustav III:s ryska krig ej var högre
än 32—33 pro mille. I vår tid har dödssiffran gått ned till
13 pro mille. Den sjukdom, som härjade värst anno 1773,
var rödsoten eller dysenterin, en av de mest fruktade
farsoterna på 1700-talet. Sjukdomens spridning gynnades i hög
grad av allmogens okunnighet om hygienens enklaste regler.
Året 1773 kännetecknades emellertid ej blott av stor
dödlighet utan även av starkt sjunkande födelsesiffror. Dessa
gingo ned från 1700-talets medeltal, 34 pro mille, till 26 pro
mille.
Hungersnöden hemsökte värst Bergslagen, isynnerhet det
överbefolkade Dalarne, där dödssiffrorna för år 1773 voro
91 per tusen och födelsesiffrorna blott 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
