Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VII - 1. Sammanhängande kapitel - Till judarnes historia i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.
ett valv i fästningsverket Fredriksborg. Senare flyttades deras
gudstjänstlokal till ett hus vid Långgatan, vars trädgård till
minne därav länge bar namnet t Judehagen». Flertalet
Marstrandsjudar slog sig senare ner i Göteborg, isynnerhet efter
år 1794, då Marstrands frihamnsprivilegier indrogos.
I Norrköping grundades
den mosaiska församlingen
av Jakob Marcus, som på
sitt kattunstryckeri
förtjänade mycket pengar och
skänkte sina trosfränder
den första synagogan i
staden. Marcus stod
synnerligen väl till boks hos
landshövding Axel Löwen dels
på grund av sin fromhet,
dels därför att han under
Löwens utrikesvistelse i
krigstjänst hade
synnerligen väl förvaltat den
förnäme mannens egendom.
Till tack därför skänkte
Löwen honom pengar till
inköp av en gård i
Norrköping, med det villkor att
den skulle vara ett
fideikommiss inom släkten Marcus och aldrig fick bebos av
andra än judar. Löwen, som själv var religiöst anlagd,
föreskrev vidare i gåvobrevet, att i fastighetens största sal
skulle uppsättas en koppartavla, som givaren låtit gjuta,
innehållande 35 bibelspråk ur Gamla testamentet, vilka
Löwen ansåg hänsyfta på Kristus. Han hyste nämligen den
stilla förhoppningen att därigenom kunna påverka husets
invånare till att övergå till kristendomen.
Fru Göthilda Barach, som var bosatt
i Marstrand i stulet av 1700-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
