- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / XI. Supplement II och register /
106

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VII - 1. Sammanhängande kapitel - Finska självständighetssträvanden på Gustav III:s tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.

Finska självständighetssträvanden på
Gustav III:s tid.

Sid. 346 st. 1, sid. 369—372.

Efter genomförandet av Finlands politiska frihet under
världskriget ha de finska historikernas uppmärksamhet
kanske mer än någonsin inriktats på sitt lands historia
under senare delen av den svenska tiden. De viktigaste
spörsmålen ha varit: Hur var det egentligen ordnat för Finland
under 1700-talet? Hur betraktade »rikssvenskarne»
Finland, och vilken uppfattning hade detta lands invånare om
sin ställning inom den svenska monarkin? Existerade under
det sista seklet av den svenska tiden ett finskt
national-medvetande, och i så fall i vilken utsträckning?

Det har påpekats, att den svenska regeringen under
senare hälften av 1600-talet sökte »försvenska» Finland, en
strävan, som naturligtvis står i samband med Karl XI:s
arbete på att inordna rikets alla delar under en fast.
riksmyndighet. Det finska språket bibehöll dock länge en socialt
aktad ställning vid sidan av svenskan, och ännu omkring 1700
var, som H. G. Porthan påpekat, finskan de bildades
samtalsspråk. Men under de följande decennierna trängdes finskan
undan av svenskan, som alltmera uteslutande blev
ämbetsmännens tungomål och kulturspråket.

Frihetstiden blev ur Finlands synpunkt sett en rätt dyster
epok, anser exempelvis Danielson-Kalmari. De styrande
skulle i allmänhet ha visat en upprörande likgiltighet för de
finska frågorna, framför allt försvaret av den östra riksdelen.
Behovet härav hade Karl XII:s krig och hattkriget 1741—
43 till fullo visat. De hemska minnena av ryska
ockupationer under stora och lilla ofreden framfödde i mera
optimistiska eller modiga sinnen tanken på nödvändigheten av ett
starkt försvar. Men hos många medlemmar av Finlands
bildade klass ingöto de däremot modlöshetens anda, och den
farliga tron började sprida sig, att det var omöjligt att
försvara Finland mot den ryske jätten. Man borde, menade
mången, söka leva så lugnt och bekvämt som möjligt, även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/11/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free