Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VII - 3. Smärre tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sid. 665—681. sid. 23—398.
149
Sid. 313 milt på st. 1: Vid kronobrännerierna samlade sig
hopar av utsvultna stackare, som tiggde om att få stilla sin
hunger med mäsk och dränk.
Sid. 356 efter st. 1 tillägges om hertig Karl i slaget vid
Högland: Högst betänkligt var också det inflytande, som
andeskåderi och drömtydningar utövat på den vankelmodige och
vidskeplige mannen. En storamiral, som än sporras av
lyckliga spådomar, än förlamas av skräcksyner, som anser det
lönlöst att försöka bjuda ödet spetsen, och som vid svåra
avgöranden väntar på tecken från himlen — slikt är ingen
uppbygglig syn.
Sid. 369 st. 3 slutet: Karl Mellander har påvisat, att
DA1-bedyhll, den svenske ministern i Köpenhamn, verkligen var
delaktig i Benzelstjernas anslag mot den ryska flottan
vintern 1789.
Sid. 389 efter st. 1: Att riksdag var nödvändig berodde
på den finansiella situationen på hösten 1788. Den gamla
statsskulden var alltjämt kvar, och krigskostnaderna hade
hittills bestritts genom lösa skuldförskrivningar inom landet.
Men nya fälttåg förestodo och därmed nva utgifter.
Konungen kunde ej på eget bevåg ta npp skatter med motiveringen
att riket angripits, ty det var inte så många, som satte tro
till det påståendet. En inblick i hur rent av katastrofalt
det ekonomiska läget var under denna kritiska tid, får man,
om man läser Gustav III:s och statssekreteraren friherre
Erik Ruuths korrespondens.
Sid. 398 efter st. 1: Högsta domstolens historia har med
grundlighet, tankeskärpa och pietet skrivits av en bland
denna institutions nuvarande medlemmar, justitierådet Birger
Wedberg. Hans skildring har dock ej till alla delar fått stå
oemotsagd. Saken var den, att före 1789 bildade en
avdelning inom rådet, justitierevisionen, rikets högsta domstol.
Wedberg anser, delvis i anslutning till Odhner, att tvister
mellan Gustav III och denna rådets dömande avdelning
varit en av orsakerna till justitierevisionens avskaffande och
Högsta domstolens inrättande. Mot denna uppfattning har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
