Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VIII - 1. Sammanhängande kapitel - Love Almqvist i landsflykt - »Ydredrotten»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»YDREDROTTEN».
215
stone att råka fast för tvegifte! Sådant kostade enligt
Pennsylvanias lagar straffarbete intill två år.
Almqvists nya äktenskap var och förblev en hemlighet
för alla i hans gamla hemland ända till år 1927, sex decennier
efter hans död, då Ruben Berg vid sina forskningar om
Almqvists liv i landsflykten gjorde upptäckten på ort och ställe.
Måhända var det ångesten inför faran att bli angiven för
tvegifte, som på sommaren 1865 drev Almqvist till att
överge Emma Gustavi och Nya världen.
I september samma år dyker han upp i Bremen. Men nu
heter han varken Love Almqvist eller Abraham Jacobson
eller Lewis Gustavi utan Jules Charles och har lagt sig till
med titeln professor. Ett år därefter insjuknade han och
fördes till stadens sjukhus. Då var han fortfarande
»professor», men hade ändrat sitt namn till Carl Westermann från
Pennsylvania. Efter ett par veckors sjukdom fick den arme
landsflyktingen sluta sitt orosfyllda liv i en ålder av 73 år.
»Ydredrotten»
sid. 284 efter st. 2
levde till 1872 och uppnådde 86 års ålder. Hans hustru dog
före honom och fick alltså ej se sina förhoppningar uppfyllda
sisk lärd, som hade anhållit om att få ett fotografi tillsammans med
Almqvists självbiografi i och för ett tillämnat biografiskt lexikon.
Almqvist uppehåller sig där särskilt utförligt vid den
konstbesynnerliga hatten och berättar med känd fantasi följande vackra och rörande
historia om plagget i fråga, utan tvivel i förhoppning om att
redogörelsen skulle verka trovärdig på mottagaren. Hatten är »en
militärhatt, som har sin särskilda historia»: under senaste inbördeskriget
hade Almqvist varit med i det stora slaget vid Gettysburg — såsom
åskådare visserligen men alldeles invid slagfältet. Därvid »såg jag»,
fortsätter han, »en av mina bästa vänner stupa. Jag skyndade till,
med risk att själv bli sliten i stycken.» I detta tumult tog blåsten
Almqvists hatt. Han grep då den dödes hatt för att därmed betäcka
sitt huvud. »Från denna stund» — så slutar han ■— »har jag behållit
just denna hatt såsom en souvenir från min döde vän och tillika
såsom ett litet minne från det slagfält, där vår ädla seger vid
Gettysburg blev utkämpad och vunnen.»
Jojo: en sjuttioåring, som håller till mitt i kulregnet under ett
stort fältslag! Och hatten sen: fotografiet visar ju, att den var så
civil som möjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
