- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / XI. Supplement II och register /
229

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VIII - 1. Sammanhängande kapitel - Wilhelm von Schubert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Farväl du enkla och trofasta, du redliga och människovänliga,
du kraftfulla och modiga, du milda och fromma folkl
Farväl, farväl 1 Ett minne, fyllt av tacksamhet, skall aldrig
utplånas ur mitt hjärta.»

Själva resan blev för Schubert ett nöje, tack vare de
förträffliga vägarna, de starka och snabba hästarna samt
skjutsböndernas vänlighet, tjänstvillighet och ärlighet. »Aldrig»,
säger han, »har jag sett en bättre väg än stora landsvägen
från Stockholm till Torneå.» Mindre tilltalande blev dock
intrycket, när han närmade sig huvudstaden. I dessa trakter
sköttes skjutsningen nästan alltid av »trasiga pojkar och
sturska, trumpna människor». Även från den åttaårige
skjutspojkens mun fick han höra gräsliga svordomar. Prejerier
blevo nu också vanliga. Stölder äro dock även här sällsynta.

Men »de människor, som bo mera avlägset från stora
landsvägen, äro vänligare och mera ofördärvade». Om dem
gäller också, att en så vaken och verkligen bildad
bondebefolkning finner man icke i något annat land. Och vilken
gästfrihet: för den svenska lantbefolkningen är det omöjligt att se
en främmande hos sig utan att undfägna honom med det
bästa, huset förmår åstadkommal Och när man skils från sitt
värdfolk med »en redlig och varm handtryckning, känner man,
hur ärligt den är menad». I Norrby i Kalmar län bjöd
kyrkoherden honom först på en duktig frukost med bl. a.
ypperlig småländsk prästost men nöjde sig inte med det utan
försökte enträget övertala sin gäst att stanna kvar över hela
dagen. Detsamma upprepades i flere andra prästgårdar.

»I allmänhet äro även de minsta gästgivargårdar i Sverige
hemtrevliga och renliga», och blott på ett enda ställe blev
von Schubert ovänligt mottagen. — På värdshuset i
Sölvesborg sköttes uppassningen av en bland de vackraste flickor,
som vår resenär någonsin skådat. Men i Blekinge kan man
faktiskt bli nästan bortskämd på skönheter eller åtminstone
täcka ansikten med frisk färg och fin hy. »Ett fult
ansikte hör där verkligen till sällsyntheterna.» Även i
Småland och Västerbotten såg han många vackra kvinnor, och
»i vissa trakter av Jämtland är det något sällsynt att se
en kvinna under femtio år, som ej kan kallas åtminstone
vacker».

I Lund blev Schubert gästfritt mottagen av sina svenska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:28 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/11/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free