- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / XI. Supplement II och register /
231

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VIII - 1. Sammanhängande kapitel - Wilhelm von Schubert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som man ofta finner hos dalkarlarne. Annars tyckte
vår resenär mycket bra om Dalarnes öppna, rakryggade och
ändå tjänstvilliga folk. Men de rika östgötabönderna gjorde
intryck av att vara egenkära. I Blekinge och Småland
hade von Schubert sällan mött en bonde på landsvägen,
utan att han hälsade, men i Östergötland var detta något
högst sällsynt. »Smålänningarnes vänliga, beskedliga och
hjälpsamma väsende är här försvunnet. Tjänster erhåller
man väl, men för pengar.» Hur annorlunda även än i
Ångermanland, där folkets »hövlighet mot främlingar inte vet
av någon gräns. Alla, som vi mötte på landsvägen, hälsade
vänligt. Även när det hällregnade, togo de av sig hatten.»
I hälsingarne såg Schubert typen för »nordisk
frihetskärlek och självständighet, parad med en varm kärlek till
hembygden». Ett huvuddrag i detta folks karaktär var
också »en förtrolig bekantskap med bibeln och tillgivenhet
för fädernesland, lag och konung».

Över huvud taget talar Schubert med verklig hänförelse om
»det härliga Norrland, ett Sveriges paradis», och dess
kraftfulla, genompräktiga folk. Oegennyttigare, tjänstvilligare och
gästfriare människor finns det inte. Somliga av dem äro
riktiga mekaniska snillen. Särskilt blev han förtjust i
Ångermanland, som han anser vara Sveriges vackraste landskap.
»Ingen annan provins — ej ens Blekinge — kan i hela sin
utsträckning uppvisa en så oavbruten rad sköna
naturscenerier.» Han gläds åt den utpräglade renlighet, som råder
bland Västerbottens befolkning. Och hur utmärkt mådde
han ej i Jämtland, särskilt i Svedje gästgivargård, några mil
öster om Östersund! När han kom fram på kvällen, var
husfadern med barn och tjänstefolk ute på myrslåtter, »men
den duktiga matmodern var hemma, och det var ett nöje
att se denna outtröttliga och i sitt väsen så okonstlade
kvinna, som ännu var en skönhet och ett äkta naturbarn, fast
hon uppnått 36 års ålder och redan hade varit gift i 17 år.
Snart blossade brasan på spiseln och jagade bort aftonens
kyla. En rejäl måltid sattes fram, bestående av laxöring,
fjällsmör och mycket annat gott. Sedan jag stillat hunger
och törst och glatt mig åt min värdinnas sunda och träffande
omdömen, beredde mig dagens mödor en vederkvickande
slummer i en mjuk och bekväm bädd.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:28 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/11/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free