- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / XI. Supplement II och register /
246

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VIII - 1. Sammanhängande kapitel - Ferdinand von Gall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om att tillhöra ett fritt stånd, som är kraftigt representerat
i statsstyrelsen. Ty om han också beter sig mycket hövligt
mot förnämare folk, så känner han sig å andra sidan inte
på minsta vis generad genom närvaron av en, som står över
honom, utan är alltid lika naturlig i samvaron med denne.»

Om Stockholm uttalar sig von Gall sålunda: »De
förväntningar, med vilka jag reste till Sveriges huvudstad, voro
icke obetydliga; men jag kan i sanning försäkra, att de vida
överträffades redan vid första anblicken» — det var från
Mälarsidan ombord på ångbåten från Västerås. Och nya
skönhetsintryck sällade sig snart till det första. Hur njöt
han ej av utsikten åt alla håll från nuvarande Skansens
höjder eller från Mosebacke! När han tillbringar en
söndagseftermiddag i det brokiga folkvimlet på Djurgården, gör han
den reflexionen: »Man kan icke tänka sig något vackrare än
stockholmarne, och det gäller såväl män som kvinnor.»
Särskilt gjorde damernas underbart vackra ögon ett djupt
intryck på främlingen.

Ett utomordentligt grant skådespel var en stor
militärparad på Ladugårdsgärdet. Karl Johan i spetsen för en lång
svit av officerare i nästan alla nationers uniformer,
galopperande framför fronten och hälsande regemente efter
regemente med tjusande majestät i hållning och åtbörder — det
var en obeskrivligt imponerande syn. Det var något
eldande, elektriserande som utgick från denne lyckans gunstling
och meddelade sig till både trupperna och åskådarne. Och
»dessa förvisso enastående präktiga soldater, vilkas flygande
fanor tycktes mig omsvävas av gloriorna från Leipzig,
Lützen och Narva, och dessa bekanta svenska trumpetstötar,
som så ofta segerrika ljudit genom tyska nejder vid försvaret
av min egen tro, manade ur min hågkomst fram en rad av
historiska minnen, som fyllde mig med djup vördnad för
dessa nordiska krigare».

von Gall lämnade vårt land med den reflexionen, att det
är oriktigt att kalla svenskarne för ett fattigt folk, ty en
verkligen tryckande fattigdom möter man ytterst sällan bland dem.
Aldrig såg han någon av dessa förfärliga trashankar,
som i andra länder så ofta väcka den resandes medlidande,
och blott en enda gång råkade han ut för en tiggare.
Befolkningens flertal har precis vad det önskar sig, är rent och väl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:28 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/11/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free